
titel
tis 31 maj 2022
– Vi ser enorm möjlighet med svensk skogsindustri och den globala klimatnyttan och det kommer vi värna, säger Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz i ett samtal om Miljömålsberedningens nya strategi med Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman i det tolfte avsnittet av podden Forum för Bioekonomi.
I oktober 2020 fick Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för miljömässigt hållbar konsumtion. Nu är delbetänkandet klart och har lämnats in till regeringen. Sverige ska som första land i världen ta ett samlat grepp om de utsläpp som vår konsumtion skapar. Alltså även de utsläpp som svenskar bidrar till utomlands, till exempel genom resor eller import av varor. Målet är att vi år 2045 ska ha ett negativt globalt klimatavtryck.
Jessica Rosencrantz är andre vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet och djupt involverad i de politiska processerna på miljö- och klimatområdet. I egenskap av miljö- och klimatpolitisk talesperson för Moderaterna har hon arbetat för den breda uppslutningen bakom den nya strategin. Alla partier, från Miljöpartiet till Sverigedemokraterna, är överens om målen. Nu ligger fokus på åtgärderna.
– Just att vi nu går från att ha ett klimatmål som bara tittar på utsläppen inom Sverige, till att blicka utåt och hur vår påverkan ser ut, det är den stora vinsten. Ett klimatmål som tar ett globalt perspektiv, säger Jessica Rosencrantz.
Svensk klimatnytta på export
Miljömålsberedningens nya strategi innebär även att Sveriges export av klimatvänliga produkter räknas in i de slutliga utsläppsberäkningarna. Det välkomnas av industrin som investerar stort för att minska sin klimatpåverkan.
– Jag tror det är viktigt att vi anlägger det globala perspektivet – och det här är ett perspektiv som vi lätt tappar. Sverige spelar en stor roll om man tar in det globala perspektivet. Vi producerar en massa smarta förpackningar, där 80–90 procent går på export. De kan ersätta fossila produkter, säger Viveka Beckeman.
Fossilfri el och kortare tillståndsprocesser
Elektrifieringen av industrins tillverkningsprocesser och nya industrier har skapat en grön våg av investeringar. Ett återkommande ämne i diskussionen om Sveriges klimatomställning har varit de många stoppklossarna – långa tillståndsprocesser, brist på fossilfri el och politiska hinder som gör att klimatinvesteringarna drar ut på tiden.
– Den största akilleshälen är tillståndsprocesserna. Vi har långa oförutsägbara processer, det gäller inte bara skogsnäringen. Ska vi få hit investeringar och möjliggöra klimatsmarta produkter behöver vi ha förutsägbara processer, säger Viveka Beckeman.
Snabba och förutsägbara tillståndsprocesser samt tillgång på fossilfri el är förutsättningar för att nå målet om ett klimatneutralt samhälle år 2045.
– Näringslivet är vår tids nya miljörörelse. Få företag söker tillstånd för något som försämrar miljön. Både för att man vill väl, men också för att det är konkurrenskraftigt. Men man får inte tillstånden. Det bygger på att man får tillstånd och elen. Så vi står i ett skifte. Vi måste få till tillståndsprocesserna om det här ska bli av, säger Jessica Rosencrantz.