Skogsnäringens positiva klimateffekt

Lika stor som utsläppen från svensk konsumtion

Den biobaserade ekonomin är cirkulär. Material av trä och bioenergi återgår så småningom via atmosfären till ny växande skog utan att orsaka fossila utsläpp.

Skogens fossilfria produkter gör så att olja och kol stannar kvar under jord. Ett fossilfritt samhälle kräver substitution av fossilt kol och ökad användning av grönt cirkulärt kol.

Skogsnäringens positiva klimateffekt är nästan lika stor som klimatbelastningen av svensk konsumtion på 100 miljoner ton koldioxid (Naturvårdsverket, 2017).

100 miljoner ton koldioxid – så stora är utsläppen från den totala svenska konsumtionen varje år. Hälften av utsläppen uppstår i Sverige och hälften beror på de varor vi importerar från andra länder. Utsläppen måste minska för att vi ska hejda den globala uppvärmningen. Sådan tur att vi har skogen och produkter från skogen som redan idag har en mycket stor positiv klimateffekt.

 

Skogsnäringens totala positiva klimateffekt är 93 miljoner ton koldioxid per år, enligt en färsk rapport från Skogsindustrierna. Hur har vi räknat? 

 

Utgångspunkt: det gröna kretsloppet

Träd binder in koldioxid när de växer – det känner du säkert till. Visste du också att det finns ett fungerande grönt kretslopp som återanvänder koldioxiden igen och igen? Det fungerar så här: Koldioxiden, som binds i träden, fortsätter att lagras i produkterna – husen, möblerna, kartongerna, tygerna, papperna - ända tills det används som energi. Om träden står kvar i skogen lagras koldioxiden i dem tills de dör och multnar ner i skogen. Den koldioxid som frigörs, antingen via energi eller nedbrytning, binds på nytt in i växande skog och så börjar kretsloppet om igen.

 

55 miljoner ton kol lagras i skog och produkter

Sedan länge har vi siffror på hur mycket koldioxid den svenska skogen binder in när den växer. Enligt Naturvårdsverkets senaste siffror från 2017 är det 48 miljoner ton per år. Men den positiva klimateffekten från den svenska skogen är ju som sagt var större än så, tack vare kretsloppet. Summan av det kol som binds i växande träd och lagras i produkter är 55 miljoner ton per år, återigen baserat på siffror från 2017.

 

42 miljoner ton kol stannar i marken

Och så finns det ytterligare en viktig aspekt att räkna med för att få fram den totala positiva klimateffekten: När vi använder produkter från skogen låter vi bli att använda motsvarande produkter tillverkade av fossila, icke-förnybara material och energikällor som cement, stål, plast och olja. Det får som effekt att det fossila kolet kan stanna kvar långt ner i marken. Vi låter bli att släppa ut koldioxid i atmosfären och vi minskar därmed Sveriges klimatbelastning.

Våra beräkningar av denna del av klimatnyttan, det vill säga de utsläpp av koldioxid som vi stoppar genom att använda produkter från skogen, landar på 42 miljoner ton i minskade utsläpp varje år. Beräkningarna är som sagt försiktiga. Vi har bland annat inte räknat med att fibrerna i många av våra produkter, som papper och kartong, återanvänds upp till sju gånger och inte heller med att de ersätter en del plastförpackningar

 

4 miljoner ton kol är näringens utsläpp

Men för att få fram summan av vår klimatnytta måste vi såklart räkna bort de utsläpp av koldioxid som vi själva står för. Skogsnäringen är ansvarig för utsläpp av ca 4 miljoner ton fossil koldioxid, där det mesta återfinns i transporter av råvaror och produkter. Vi jobbar såklart för att även dessa ska minska eller försvinna. Bland annat genom att tillverka biodrivmedel av skogsråvara.

Summa summarum landar klimatnyttan från den svenska skogsnäringen på 93 miljoner ton koldioxid per år.

 

 

(Beräkningarna är baserade på siffror från 2017)