Industrinära forskning löser samhällsutmaningar

Varför behövs forskning om skogen och skogsindustrins produkter och processer? Och hur fungerar samverkan mellan stat, näringsliv och akademi?

För att säkra Sveriges konkurrenskraft och driva hållbar utveckling behövs forskning om skogen och skogsindustrins produkter och processer. När industri, akademi och institut samverkar resulterar det i forskning som gör nytta för industrin och hela samhället. Ofta handlar samverkansprojekten om tillämpad forskning som löser konkreta utmaningar. Det kan vara att utveckla processer för att digitalisera skogsbruket, att utveckla industrins tillverkningsprocesser eller att utveckla träbyggandet. Stark grundforskning är också betydelsefull, den lyfter på outforskade stenar och lägger grunden för bra utbildningar. Inte minst bidrar grundforskningen till nya tillämpningar och möjligheten att ta fram nya material från trädens minsta beståndsdelar.  

Samverkan central i svensk innovationspolitik

Svensk innovationspolitik uppmuntrar till samverkan. Svenska lärosäten har ett regeringsuppdrag att samverka med näringslivet och ofta samlar forskningsprojekten akademi, institut och industri. Parterna delar med sig av sina olika kunskaper samtidigt som forskningen tar fram nya resultat. Varje part har sin tydliga roll när industri och forskning samverkar. Akademin antar det vetenskapliga perspektivet och identifierar forskningsfrågor medan skogsindustrin identifierar de tekniska utmaningarna. Instituten fyller en viktig funktion i att bland annat tillhandahålla testbäddar och möjligheten att skala upp innovationer. Det svenska forskningssystemet är unikt och bygger på samverkan mellan akademi, institut och industri.

Tydliga riktlinjer för finansiering

Utlysningar av statliga forskningsmedel ställer ofta krav på medfinansiering. Inte sällan finansierar industrin hälften av ett forskningsprojekt. Generellt gäller att ju närmare tillämpad forskning desto högre finansiering från industrins krävs. Forskningen är en förutsättning för att industrin långsiktigt ska klara relevans och lönsamhet och samverkan mellan industri, institut och akademi gör att akademin kan arbeta med frågor som stärker svensk konkurrenskraft. En välmående industri har råd att investera i nya innovationer. Svensk skogsindustri har sedan 2016 investerat 80 miljarder kronor i nya produktionsanläggningar.

Vägen till kompetent arbetskraft går via forskningen

Forskning gör att vi får kvalificerade forskningsledare, lärare och relevanta utbildningar som säkrar kompetensförsörjningen till skogsindustrin. Detta stärker Sveriges konkurrenskraft och därför behöver mer resurser satsas på forskarutbildning. Akademin tar även intryck av industrin, så att forskning och utbildning utvecklas i takt med investeringar i exempelvis ny teknologi. För att stärka skogsindustrins utveckling behövs också satsningar på forskningsinfrastruktur. I vissa fall handlar det om kostsamma investeringar som blir möjliga när stat och industri står för finansieringen tillsammans. Ett bra exempel på det är storsatsningen ForMAX finansierad av KAW (Knut och Alice Wallenbergs stiftelse) med teknik inriktad på forskning om skogen som materialresurs. Forskningen som bedrivs där kommer att bidra till omställningen mot en cirkulär och biobaserad samhällsekonomi.