”Många i skogsbranschen brinner för biologisk mångfald”

Foto: Samuel Unéus

Naturvårdsarbete är en viktig del av uppdraget hos Sveriges skogsbolag som varje år lägger ned mycket arbete på att planera, genomföra och utveckla naturhänsyn. Möt två engagerade naturvårdare som berättar om hur de ser på sin yrkesroll och sitt ansvar.

På alla de stora skogsbolagen i Sverige finns många som arbetar med naturvårdsfrågor, drivna av övertygelsen att skogsbrukets produkter behövs, är viktiga för omställningsarbetet och kan produceras parallellt med att hänsyn tas till naturvärden och biologisk mångfald.

– Har man valt ett jobb inom skogsnäringen så är det ju för att man gillar djur och är intresserad av natur, säger David Rönnblom, verksamhetsutvecklare inom naturvård på Holmen Skog.

– Jag har alltid varit intresserad av att läsa och tolka naturliga samband, och det är precis det som mitt jobb går ut på här, säger han.

Han får medhåll av sin branschkollega, Robert Berg, skoglig specialist på Stora Enso Skog.

– Produktion av virke är, som jag ser det, en ekosystemtjänst bland många andra. Biologisk mångfald är en förutsättning för att våra ekosystemtjänster ska fungera.
­Det finns också produktionsfrämjande argument för att underlätta mångfalden i skogen menar Robert Berg.

– Har man ett varierat ekosystem är det mer motståndskraftigt mot skador, brand, vind, ja alla sådana aspekter, säger han.

Skogsbruk påverkar livsmiljöer

David Rönnblom poängterar att han arbetar inom skogsindustrin utifrån övertygelsen att hans bransch bidrar till samhället.

– Det är helt uppenbart att skogsbruk påverkar livsmiljöer, det är viktigt att vara tydlig med att vi ser det på det viset. Vår verksamhet bygger på en avvägning mellan vad samhället behöver, hur vi påverkar naturen och hur vi på bästa sätt kan behålla arter och livsmiljöer, säger han.

– All markanvändning påverkar miljön, säger Robert Berg och fortsätter:

– Frågor om mänsklighetens rätt att nyttja naturresurser är närmast filosofiska som jag ser det. Nyttjande påverkar omgivande natur och miljö. I vissa avseenden positivt, i andra negativt. Vi vet inte exakt vilka följdeffekter vårt agerande får och det talar för att vi måste agera utifrån en försiktighetsprincip.

Skogsbruk på lång sikt

Det långsiktiga perspektivet, som är oerhört viktigt för skogsbruket, tappas stundtals bort i debatten om skogsbrukets miljöeffekter, menar både David Rönnblom och Robert Berg.

– Vår verksamhet bygger ju på att vi återskapar skog som vi avverkar. Målet är att bruka utan att förbruka, i tidsserier om hundra år eller mer, säger Robert Berg.

– Många av resonemangen vi ser i media just nu, där skogsbolagen ibland målas upp som direkt onda, är väldigt känslostyrda. Ofta handlar det om en kamp för ett specifikt område. Det är känslomässigt, man vill att det ska vara som förut och det rimmar inte med vårt sätt att se på naturen som föränderlig över tid, säger David Rönnblom.

Vår tids skogsbruk är högeffektivt i sitt utförande och avverkningar går fort. Ett skogsområde kan försvinna på en dag när det väl är dags att avverka. Robert Berg menar att just detta kan göra det extra svårt att acceptera hyggesbruk i sitt eget närområde.

– Skog växer långsamt, och kan ha sett i stort sett likadan ut ett helt liv. När det går så oerhört fort att avverka den kan det bli känslomässigt svårt att hantera, säger han.

– Men det betyder inte att allt skogsbruk är dåligt för miljön.

Miljöengagemang i yrkeskåren

Tonläget i skogsbruksdebatten har som sagt skärpts de senaste åren och både Robert Berg och David Rönnblom har märkt av det i sin vardag.

– Jag har medarbetare som tappat lusten inför jobbet på grund av tongångarna. Det enorma miljöengagemanget hos våra medarbetare syns ju inte så ofta i den debatten, säger han.

David Rönnblom och Robert Berg är också självkritiska till branschens oförmåga att kommunicera kring sitt miljöarbete.

– Det finns mycket att förbättra där. Det är en stor utmaning att göra klart för fler att vi i skogsbranschen brinner för den biologiska mångfalden, för naturvård och vi har valt att jobba med skogsbruk just därför, säger Robert Berg.

Forskningen bidrar

Kunskapsläget kring hållbart skogsbruk och forskningen kring miljöhänsyn och biologisk mångfald i skogen har utvecklats mycket de senaste åren och både Robert Berg och David Rönnblom följer noga utvecklingen.

– Vi har aldrig varit bättre på naturvård än vad vi är idag. Det finns såklart oändligt mycket kvar att lära och göra, och jag ser mycket positivt på framtiden för det hållbara skogsbruket, säger David Rönnblom och avslutar:

– Det vore trevligt om mediebilden av svenskt skogsbruk också breddades lite framöver. Den biologiska mångfalden är viktig för oss, skriv det så att det framgår att vi faktiskt menar det.