Myter om biologisk mångfald grumlar debatten

Hur står det till med den biologiska mångfalden i skogen? Frågan är oerhört viktig, och med all rätt brännande het. Men den konstruktiva debatten om skogens biodiversitet grumlas stundtals av påståenden som saknar tillräcklig grund. Vi har tittat närmare på myterna som ofta skymmer sikten när skogens biologiska mångfald diskuteras.

"Svenskt skogsbruk orsakar artutdöende"

All mänsklig aktivitet i naturen påverkar de arter som lever där. Att bruka mark och skog med stor hänsyn är därför viktigt. Artdatabanken och Riksskogstaxeringen vid SLU är källorna till mycket av Sveriges officiella statistik för skog och skogsbruk. Här finns ingenting som tyder på att skogarna blivit artfattigare de senaste 100 åren men inte heller belägg för att arterna blivit fler. Sedan 1850 har cirka 70 skogslevande arter försvunnit från landet, de flesta under 1800-talet. Denna utveckling har inte accelererat över tid. Sedan 1950-talet har skogsavverkning sannolikt bidragit och påskyndat att fem arter försvunnit från Sverige

"Biodiversiteten är låg i den brukade skogen"

Skog som är planterad är inte artfattigare än en självsådd skog. Men de senare kan hysa fler ovanliga, mer sällsynta arter. Likaså är ofta äldre skogar, oavsett om de är planterade eller inte, mer artrika än unga skogar. Skogsbruk har på många håll gett en annan typ av skogar än de som fanns innan skogsbruk började bedrivas i störres skala. På vissa håll är skogarna tätare och mörkare, på andra håll glesare på grund av röjning och gallring. Det här innebär att olika arter trivs olika bra i de olika skogarna. Utöver goda verktyg som Artdatabanken och Riksskogstaxeringen behöver vi utveckla fler metoder för att mäta mångfald i brukad skog över lång tid. 

"Skogsindustrin struntar i biologisk mångfald"

Utgångspunkten för Skogsindustrierna är att skogen ska brukas så att alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i skogslandskapet. Skogssektorn har frivilligt avsatt 1,2 miljoner hektar produktiv skogsmark av miljöhänsyn i Sverige, alltså nästan lika mycket som den formellt skyddade arealen på 1,4 miljoner hektar.

Biologisk mångfald är en förutsättning för långsiktigt hållbart skogsbruk och för att våra ekosystemtjänster ska fungera. Produktion av virke och annan skoglig råvara är en sådan ekosystemtjänst.

"Sverige är sämst i Europa på att skydda sin skog"

Olika länder redovisar skydd av natur på helt olika sätt. Sverige utmärker sig med en väldigt sträng syn på vad som anses vara skyddat. Stora delar av den natur som i övriga EU redovisas som skyddad har ett landskapsskydd som tillåter jord- och skogsbruk. Sverige redovisar främst skyddsformer där jord- och skogsbruk är förbjudet.

Enligt en studie från Naturvårdsverket ligger Sverige i europatopp för strikt skyddad natur. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har beräknat att Sverige – om vi redovisar skyddad natur på samma sätt som de flesta andra länder i Europa – har upp till 58 procent skyddad natur i vårt land.

"Europas skogar är på väg att försvinna"

Under 1900- och 2000-talen har den europeiska skogsarealen ökat. Skog täcker nu cirka 40 procent, 159 miljoner hektar, av den europeiska landytan. Sverige och Finland toppar listan över EU:s skogrikaste länder, med 69 respektive 74 procent skogsklädd landyta. I botten finns Irland på 11 procent och Malta med bara 1 procent skog.

"Allt fler skogar blir artfattiga monokulturer"

I Europa bedöms omkring 30 procent av skogen utgöras av monokulturer med enskilda arter, oftast barrträd. Resterande 70 procent är blandskogar. Antalet skogliga monokulturer har minskat långsamt, men stadigt i Europa de senaste 200 åren.

Människor har påverkat landskapet i Europa i tusentals år och sett i det tidsperspektivet har skogsarealen i Europa minskat. Men under samma tidshorisont har mänsklig påverkan också möjliggjort utvecklingen av oerhört artrika kulturlandskap.

I Sverige kan vi se att lövträden idag utgör drygt 18 procent av våra skogar, vilket innebär en ökning med nästan 60 procent sedan 1990.