Som nytt igen

Foto: Johnér bildbyrå, Johan Marklund Återvinning

Svenskarna återvinner som aldrig förr. Men vad händer egentligen med förpackningarna när vi har lagt dem i lådan? Vi slår hål på myter och förklarar hur det går till.

Varje år samlas cirka 650 000 ton förpackningar på återvinningsstationer över hela landet. Det motsvarar att fylla Globen, från golv till tak, 28 gånger.

– Vi ser att det finns ett jättestort intresse i Sverige för återvinning och att det dessutom ökar hela tiden, säger Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI).

Av de förpackningar som samlas in i dag har förpackningar i glas allra högst åter­vinningsgrad, över 90 procent. Anledningen är förmodligen att det är material vi har återvunnit länge och därmed har stor kunskap om hur det ska tas tillvara. Glaset smälts ner och blir till nya glasförpackningar eller byggnadsisolering och kan i princip återvinnas hur många gånger som helst.

Näst bäst återvinningsgrad har förpackningar i kartong respektive metall där cirka 80 procent av allt som läggs i behållarna återvinns till nya material. Kartongen kan återvinnas upp till sju gånger och blir till nya förpackningar, medan metallen kan återvinnas hur många gånger som helst och till exempel används till delar inom bilindustrin.

Lägst återvinningsgrad har plast där cirka 40 procent av det som lämnas in återvinns och till exempel blir till blom­krukor, plastmöbler, soppåsar eller energi. Att inte mer återvinns till nya material beror på att en och samma förpackning ofta består av flera olika plastsorter och det försvårar återvinningen.

– Men det är ändå jätteviktigt att lämna in alla plastförpackningar. Utvecklingen går framåt och hela tiden blir fler förpackningar återvinningsbara, så även om inte vi konsumenter kan avgöra om den går att återvinna eller inte så kan sorterings­anläggningen det. Då är det bättre att förpackningen hamnar där än i soporna, säger säger Veronica Foberg Gustafsson.

Men varför är det så viktigt att lämna in förpackningar till återvinning i stället för att slänga dom i hushållssoporna?

– Återvinning handlar om att ta vara på jordens resurser och att hantera material på ett ansvarsfullt sätt. En pappersfiber kan exempelvis återanvändas upp till sju gånger, så det vore ett väldigt slöseri att elda upp den, säger Kai-Yee Thim, expert på produktfrågor på Skogsindustrierna.

Trots att exempelvis pappersfibern kan återanvändas flera gånger så behöver kretsloppet med jämna mellanrum fyllas på med färsk råvara från skogen. Detta eftersom fibern gradvis blir lite sämre för varje gång den återvinns. Men det betyder inte att skog skördas för att bli mjölkpaket.

– Träd odlas och skördas framför allt för att bli trävaror som till exempel kan användas till att bygga hus. Den tunnare delen av stammen används till kartong och papper, säger Kai-Yee Thim.

I dag används ungefär lika delar färsk respektive återvunnen fiber av skogs­industrin i Europa. Fibersorterna har olika egenskaper och beroende på vad kartongen ska användas till nyttjas olika mängder av dem. Till exempel kan färsk fiber vara mer lämplig för vätskekartong, det vill säga förpackningar för mjölk, juice eller annan dryck, som kräver hög stabilitet. Även kartonger som ska innehålla särskilt känsliga livsmedel som kaffe och choklad tillverkas till stor del av färskfiber för att klara de produktsäkerhetskrav som ställs på livsmedel som tar upp lukt och smak från omgivningen.

– Generellt används större del retur­fibrer för produkter i södra Europa än i Sverige eftersom vi här har stor tillgång till den färska fibern, förklarar Kai-Yee Thim.

En utmaning i återvinningsindustrin är de förpackningar som består av flera olika material som inte kan separeras från varandra. I dagsläget läggs därför stora resurser på att skapa förpackningar som är designade för att vara enkla att återvinna, allt för att öka möjligheterna att använda råvaran om och om igen. Men det finns en faktor som är avgörande för att få kretsloppet att slutas.

– Det är konsumenterna. Ska vi få till ett helt cirkulärt system är det konsumenten som måste fortsätta att lämna in sina använda förpackningar och tidningar till återvinning i stället för att slänga dem.
Det är hos konsumenten som makten överråvarans öde ligger.