Kan politiken skapa hållbar konsumtion?

Foto: Evelina Carborn
Skribenten Mattias Svensson är kritisk till EU:s förslag om att införa importskatt på varor från länder som har lägre klimat­ambitioner.

En lösning som debatteras flitigt inom miljö- och konsumentforskning är hur nudging kan bidra till en mer hållbar konsumtion, det hela handlar om hur man som beslutsfattare eller marknads­aktör kan puffa och leda konsumenten mot hållbara val. Ett exempel är att placera frukt och grönt i närheten av godishyllan i mataffären.

– Nudging kan vara jättebra om man utgår från den ursprungliga idén att hjälpa folk att få det de vill ha, se deras behov, säger Mattias Svensson, skribent och författare. Men att en elit agerar storebror och bestämmer att folk ska göra som de vill tycker jag är odemokratiskt och det stör och irriterar folk när de upptäcker det.

En avhandling från Linköpings universitet visar på just det, att en nudge måste gå i linje med våra sympatier och att vi gärna själva ska dra fördel av den. En nudge som uppfattas som manipulation har misslyckats.

Prismekanimserna har stor påverkan på klimatet

Enligt Svante Mandell har Sverige i dag en klimatpolitik som strävar efter att prissätta den påverkan man har på miljö och klimat, huvudsakligen med hjälp av skatter, reduktionsplikten (som innebär att det drivmedel som säljs måste blandas upp med en viss procent förnybart bränsle) och handelssystemet med utsläppsrätter (EU ETS).

– När det kommer till klimatet är jag en stor förespråkare av att använda de här prismekanismerna så långt det bara går. De gör det lättare för konsumenten att välja rätt produkter, säger Svante Mandell. Det skulle rent av vara taskigt att lägga ansvaret att välja rätt på konsumenterna.

– Vi har, på det hela taget, en bra klimatpolitik och det vi behöver göra nu är framför allt att vrida på rattarna på de här verktygen så att de fyller sitt syfte. Men visst, ibland gör politiken konstiga utspel som när vi inför en elcykelpremie som i hög grad bara utnyttjas av höginkomsttagare i storstan.

Prissättningssystemet för växthusgaser fungerar

Prissättningssystemet för växthusgaser fungerar, enligt Svante Mandell, överlag bra inom Sverige och EU men i den globala handeln är det desto klurigare. Ett förslag som är uppe i EU-kommissionen är att införa importskatt på varor tillverkade i andra delar av världen, om de länderna har lägre klimatambitioner och därför tillåter högre utsläpp vid produktion än i Europa.

– Jag är skeptisk, säger Mattias Svensson. Det blir en protektionistisk åtgärd i ett läge där vi i stället borde fråga oss vad vi vill med det här förslaget? Jo, att de här länderna betalar för sina utsläpp. Ta i stället bort tullarna i utbyte mot att de prissätter sina utsläpp.

Det skulle leda till att pengarna stannar i producentlandet och bidrar till ökat välstånd samtidigt som klimatarbetet blir mer globalt.