Klimatångest kan omvandlas till en konstruktiv kraft. För en ung människa underlättas den processen av att närvarande vuxna lyssnar och samtalar öppet om problemen.
– Om oron hålls under ytan kan den växa och bli stor, säger Maria Ojala, som ägnat 20 år åt
att forska om ungas känslor kring klimatfrågan.
Klimathotet är en ständigt närvarande fråga för många av oss i dag. Kunskapsnivån om hållbarhet ökar och diskussionen pågår på nätet, i medier och hemma i våra vardagsrum. Trots det lever många barn och unga vuxna fortfarande med en känsla av att en stor del av vuxenvärlden inte riktigt förstår vad som pågår. De ser vuxna i sin närhet som verkar leva precis som vanligt, samtidigt som de själva upplever att krisen är här och nu.
Hur ser vi till att dagens unga, morgondagens beslutsfattare, orkar engagera sig på samma sätt framöver? Och hur ska du som är vuxen tänka, och agera, när du möter ungdomar som oroar sig över klimatet?
– Unga oroar sig generellt sett mer än vuxna för klimatet och det kan vara bra för oss vuxna att känna till, säger Maria Ojala.
Hon är docent i psykologi vid Örebro universitet och har forskat i snart 20 år om hur barn och unga tänker och känner kring klimatfrågan. Hon har sett hur omvärldens intresse kommit och gått i vågor.
– I början av 2000-talet centrerades ungas oro framför allt kring förhållanden för människor, djur och natur i andra delar av världen. Den oron har successivt kommit närmare och efter den varma sommaren 2018 växte oron för hur klimatförändringarna påverkar oss här i Sverige. I dag känner en del oro för hur de själva ska påverkas och hur framtida barn och barnbarn kommer att ha det, säger Maria Ojala.
Men att unga oroar sig över klimatet innebär inte nödvändigtvis att oron är kopplad till den egna framtiden. Många kan känna pessimism inför den globala framtiden och samtidigt ha en rätt positiv syn på sin egen framtid. Det kan ibland bli lite motsägelsefullt.
– Skolan kan spela en viktig roll här. När man tar upp ämnet är det bra att inte stanna vid negativa framtidsbilder, utan också visa upp vilken potential det finns för att omvandla samhället. Att inspirera och visa upp goda exempel och nya idéer kan göra stor skillnad för hur en ung person sedan lyckas hantera sina egna känslor och omvandla dem till handling, säger Maria Ojala.
Att man oroar sig över något är inte per automatik negativt. Oro är en kraft som, om den hanteras konstruktivt, kan omvandlas till konkreta handlingar, förändring och nya tankar. Hur vi hanterar oro kan också påverka vårt eget välmående. Och i de fall det föds kraft och kreativitet ur oron är känslan i förlängningen en möjlighet att omvandla samhället i en positiv riktning.
Vissa väljer att helt undvika negativa känslor. Andra kanske distraherar sig genom att träna, äta eller ägna sig åt andra aktiviteter för att inte må dåligt. Sedan finns det de som fokuserar på själva problemet och möjliga lösningar för att bli av med oron, förklarar Maria Ojala.
Man kanske slutar äta kött eller tar cykeln istället för bilen. Problemet med den strategin är att en enskild persons handlingar inte kommer att lösa klimatfrågan. Det kan leda till en känsla av hopplöshet.
– En strategi som verkar minska riskerna för att unga ska må dåligt är när man lyckas vända på perspektiven. Man är fortfarande orolig men klarar samtidigt av att uppmärksamma små saker som blir bättre. Det är relaterat till en positiv känsla av hopp som kan göra att oron blir lättare att hantera. Studier visar att personer som tänker på det här sättet ofta mår bättre, säger Maria Ojala.
Som vuxen kan man stötta genom att visa att man tar frågan på allvar. För att unga ska ha en chans att hantera oro konstruktivt är det viktigt att de känner att vuxenvärlden finns där och ser problemet. Det kan också hjälpa att visa upp hur vi historiskt lyckats lösa problem och utmaningar som mänskligheten ställts inför tidigare. I forskningsvärlden, i politiken och bland företag finns det massor med goda exempel på initiativ och idéer som kan ingjuta hopp och en känsla av tillförsikt inför framtiden.
– Redan för några år sedan var många unga oroliga men vi pratade då inte så mycket om oron för klimatproblemet.
Medier tog upp klimatfrågan men till vardags i skolor och i hemmen var det ganska tyst. Om oron finns under ytan utan att tas fram i ljuset kan den växa och bli stor. Det är viktigt att sätta ord på oron för att få kontroll över den. Som vuxen kan man se till att fråga för att försöka förstå om det här är det här något som mitt barn oroar sig över, säger Maria Ojala.
Hur ska man då göra om man har ett barn hemma som oroar sig? Det allra viktigaste är att ge utrymme för diskussion. Att lyssna och finnas där. För föräldrar är det viktigt att vara medveten om att unga exponeras för avancerade frågeställningar och framtidshot tidigare än äldre generationer genom sociala medier. Då är det viktigt att vara en trygg och stabil person som det går att vända sig till.
– Lyssna och bli inte rädd. Negativa känslor är inte farliga. Som förälder är det lätt att bli orolig och känna att det är svårt att hantera när ens barn oroar sig. Men ofta är det bäst att bara lyssna utan att direkt agera eller komma med något hurtigt förslag på en lösning som man kanske inte ens själv tror på. Det är okej att känna sig deppig. Bekräfta att du förstår känslan och ta ett steg tillbaka, säger Maria Ojala.
Efter ett tag kan det vara läge att börja prata om vad ni tillsammans i familjen kan göra åt situationen. Kanske kan ni hitta gemensamma projekt som att pröva en vegetarisk månad, sluta åka bil ett tag eller semestra på hemmaplan. Även om det i sig inte löser situationen kan det ge upphov till nya tankar och idéer hos ditt barn samtidigt som oron brukar minska.
Att man engagerar sig tillsammans med de unga som finns i ens närhet är en av nycklarna till framtida lösningar. Klimatfrågan är komplex och kan inte lösas av en enskild individ. Och ett gäng individer som går omkring själva och mår dåligt över klimatfrågan utan att prata med andra kommer inte att hitta lösningar för morgondagen. Det är i interaktionen och mötet med andra som magi uppstår. Familjeprojektet kan utvecklas till ett större kollektivt sammanhang.
– Många unga kan må bra av att engagera sig kollektivt. Det finns många organisationer som tar sig an de här frågorna. Där kan ungdomar möta andra i samma situation. Samtidigt får också föräldrar möjlighet att träffa andra föräldrar och kan hitta stöd i hur de bäst möter oroliga barn. För klimatet, och för allas vårt välmående, är det viktigt att vi agerar tillsammans, säger Maria Ojala.
