Svenska erfarenheter kan bidra i globala utmaningar

Foto: Mostphotos. Kvinna bär brännved på huvudet.

Skogsbruk och träbyggande kan bidra till att lösa globala utmaningar som växande befolkning, fattigdom och klimatkris.
– Ett hållbart skogsbruk kan vara en början på vägen mot välfärd, säger Jonas Cedergren, forskare vid Skogforsk.

Den 2–3 juni pågår FN-mötet Stockholm +50, där FN:s medlemsländer samlas på Stockholmsmässan i Älvsjö för att diskutera den globala omställningen mot hållbara och gröna samhällen. En utmaning är att människorna på jorden snabbt blir fler. Enligt FN:s prognos från 2017 kommer befolkningen öka från dagens 7,9 miljarder till närmare 10 miljarder i mitten av århundradet. Frågan är hur dessa ska få sin försörjning tryggad och bostäder att leva i – utan att bidra till ökad miljöförstöring och utsläpp av koldioxid.

Även Sveriges befolkning har ökat snabbt. Vid sekelskiftet 1900 hade Sverige 5,1 miljoner invånare, och den siffran är idag dubblerad. För hundra år sedan fanns det också betydligt mindre skog i Sverige, jämfört med hur det ser ut nu. Antalet träd i skogen har fördubblats, trots att skogsarealen i stort sett varit konstant, avverkningen har fortsatt och exporten ökat.

Paralleller till hur Sverige såg ut för hundra år sedan

Lars Laestadius är hållbarhetsstrateg och konsult. Han ingår i nätverket kring Insamlingsstiftelsen Ekoinnovation och är adjungerad lektor vid SLU. Han arbetade tidigare i många år i skogsprogrammet på World Resources Institute, och har följt frågan om global skogsutveckling. Lars Laestadius kan se vissa paralleller mellan hur Sverige såg ut för hundra år sedan och dagens situation för länder i andra delar av världen.

– Vid 1800-talets slut hade vi i Sverige också ett stort behov av virke och det ledde till att stora skogsytor avverkades. Men med en stark ekonomisk tillväxt och ett ökat välstånd har vi kunnat ta tillbaka skogen igen, säger Lars Laestadius.

Framgångarna med det svenska skogsbruket har nåtts genom en kombination av långsiktigt lärande, visioner och informationsspridning, lagstiftning, forskning och mekanisering. Men hur kan våra erfarenheter hjälpa andra länder?

– Vi har naturligtvis mycket som vi kan dela med oss av. Men det är ganska komplicerat. För att lyckas måste man börja med att lyssna på befolkningen och förstå kulturen i landet. Det är inte säkert att vårt sätt att driva skogsbruk passar just där. Förutsättningarna kan vara så olika. Däremot kan vi alltid bidra med kunskap om hur man till exempel bedriver framgångsrik forskning, sprider kunskap och gör inventeringar av skogsbestånd. Sådana saker som ligger till grund för ett hållbart skogsbruk. Vi har erfarenhet av att få hela systemet att fungera och organisationer att samverka, säger Lars Laestadius.

Många fördelar med att bygga i trä

Att lösa en global bostadsbrist genom att bygga fossilfritt i trä skulle kunna ha stora klimatmässiga fördelar. Förutom att trä väger lite – vilket innebär att det går att transportera stora volymer och möjliggör att bygga på redan befintliga byggnader – lagrar det ju också koldioxid.

– När städerna växer gäller det att kunna ordna bostäder så att alla kan få ett drägligt liv. Om vi skulle bygga allt med stål och betong knäcker vi klimatet. Att använda trä som byggmaterial är den bästa vägen framåt. Urbaniseringen i sig kommer att skapa en ökad efterfrågan på träprodukter, som kan driva utvecklingen framåt mot hållbara landskap, säger Lars Laestadius.

Jonas Cedergren är idag forskare vid Skogforsk. Han har tidigare bland annat arbetat med att utveckla skonsamma avverkningsmetoder och skogsskötsel i Sydostasien, och varit sakkunnig i skogsteknik vid FAO, FN:s fackorgan för jordbruk, skogsbruk och fiske. 

Viktigt att värna ekosystemen

Han ser många fördelar med att bygga mer i trä, men höjer också ett varningens finger:

– Även om fördelarna med att använda trä som byggnadsmaterial är uppenbara finns det också många utmaningar, inte minst kulturella. I stora delar av världen har man varken vanan att bygga i trä eller kunskapen om hur det går till. Många länder saknar dessutom de skogsresurser som krävs för stora industrier.

Men här skulle svenska erfarenheter kunna bidra till att lösa några av de knutar som många marknader brottas med.

– När det gäller själva träbyggandet har man i många asiatiska och afrikanska länder en alldeles för stor sågsektor, bestående av små och ineffektiva enheter, som kämpar om en krympande resurs. Det behövs diversifiering och produktutveckling, och här finns svensk kompetens att tillgå. Jag tror att man måste sköta naturskogen aktivt. En viktig produkt från naturskogen är brännved som används för att elda med. Den skulle kunna skördas i röjningar och gallringar och på så sätt bli en del av skogsvården. Det här är ett ämne där bilaterala insatser (stöd som går direkt från Sverige till ett land eller en region) kan vara lämpliga, säger Jonas Cedergren.

Den biologiska mångfalden måste värnas, och även där kan det finnas möjlighet att bidra med svensk kunskap, påpekar Lars Laestadius:

– Det gäller att förstå och skydda de unika ekosystem som finns överallt på jorden. Den genetiska mångfalden är viktig, inte minst när det gäller plantering av nya skogar. Även om man väljer att fokusera på en specifik typ av träd så är det viktigt med genetisk variation inom arten. Till exempel bör man använda sig av frön från olika livskraftiga träd istället för ett enda. I Sverige är vi duktiga på genetik och växtförädling och här har vi mycket att bidra med.