Äntligen finansiering av nya isbrytare

Foto: Maria Groth, Mostphotos / Björn Leijon

Regeringens har presenterat sin nationella plan för transportinfrastruktur, där 881 miljarder kronor fördelas på infrastruktur för kommande 12 år. Hur pengarna fördelas har stark påverkan på hela samhället och därmed också på skogsindustrin. Infrastrukturminister Tomas Eneroth meddelade bland annat att två nya isbrytare ska byggas med statlig finansiering.

– Beskedet om finansieringen av nya isbrytare är mycket efterlängtat och glädjande. Det kommer att vara hela Sveriges industri till gagn, säger Karolina Boholm, talesperson för transport- och infrastrukturfrågor på Skogsindustrierna.

Regeringen visar att industripolitiken är prioriterad

Den ”Nationella planen för infrastruktur för 2022–2033” fastställs av regeringen vart fjärde år och är en konkretisering av regeringens infrastrukturproposition som antogs av riksdagen i juni 2021. Infrastrukturplanen omfattar en tidsperiod om 12 år.

Enligt regeringsbeslutet ska två nya isbrytare byggas med statlig finansiering om sammanlagt 3,44 miljarder via nationella planen, med möjlighet att kunna beställa en tredje isbrytare om behov finns längre fram.

De viktigaste infrastrukturfrågorna för skogsindustrin har varit underhåll, elektrifiering av transportsystemet och ny isbrytarflotta. Industrirådets parter, där både arbetsgivare och fack ingår, skrev nyligen tillsammans på DN-debatt om dessa tre prioriteringar.

– Regeringens beslut är viktigt för svensk industris långsiktiga utveckling, säger Karolina Boholm.  

Mer satsningar på underhåll behövs

För att den svenska industrin ska förbli stark och konkurrenskraftig i framtiden krävs att industrins behov av infrastruktur fortsatt prioriteras, menar Karolina Boholm:

– Det ändrade säkerhetspolitiska läget innebär att planen behöver ett tydligare beredskapsfokus som siktar på att bygga ett robustare Sverige. Därför behövs fortsatta satsningar på underhåll av befintlig infrastruktur. Dåligt underhåll sänker tillförlitligheten och ökar risken för industrins leveranser samt påverkar industrins investeringsvilja. Den investeringsboom som sker inom industrin förutsätter att det finns väl fungerande infrastruktur och en långsiktig plan att åtgärda eftersläpande underhåll, och en sådan långsiktig plan saknas.

Industrin oroas för vissa delar av infrastrukturplanen

Regeringen tidigarelägger flera viktiga investeringar och lyfter tillbaka åtgärder som Trafikverket hade plockat bort i sitt planförslag.

– Det betyder att projekten långsiktigt saknar finansiering för att färdigställas. Dessutom riskerar funktionaliteten i hela järnvägssystemet att försämras eftersom det nya digitaliserade signalsystemet ERTMS delvis skjuts upp. Flera av objekten i planen har fortfarande låg samhällsekonomisk effektivitet. Framöver är det viktigt att utvärdera hur vi kan bygga och planera för infrastruktur på ett effektivare sätt, avslutar Karolina Boholm.