EU-parlamentets miljöutskott har röstat om skogsnäringens framtid

Miljöutskottet i Europaparlamentet har tagit ställning till flera förslag av stor betydelse för skogsindustrin. Det handlar om regler om markanvändning i skogen, bioenergi och utsläppshandel. Miljöutskottet föreslår att kolsänkan i EU ska öka med omkring 15 procent till 2030 och att Sverige ska stå för den största kolsänkan i EU, i linje med kommissionens förslag. Bioenergireglerna i Förnybartdirektivet föreslås bli mer detaljerade och begränsande. Kommissionens förslag att utsläppshandeln inte ska omfatta anläggningar med nollutsläpp får bakläxa i miljöutskottet.

– LULUCF-målet blir svårt att nå och ännu svårare att motivera ur klimatperspektiv. Skogsnäringens klimatnytta är dubbelt så stor som hela Sveriges utsläpp. Produkter och energi från skogen är bra för klimatet och minskar vårt beroende av olja och gas från Ryssland. Ändå vill EU:s miljöutskott kraftigt begränsa användningen av skoglig bioenergi, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.

Miljöutskottets omröstningar är bara ett steg i processen. Nu ska hela EU-parlamentet rösta om miljöutskottets förslag, där ytterligare förändringar kan ske. Sedan fortsätter förhandlingarna när parlamentets, rådets och kommissionens positioner ska jämkas samman. Därefter kan en färdig lagstiftning antas.

Målet för kolsänkan i linje med kommissionens förslag

EU-parlamentets miljöutskott föreslår att kolsänkan i EU ska öka med omkring 15 procent till 2030, i enlighet med EU-kommissionens förslag. Sverige förväntas stå för unionens absolut största kolsänka i skog och mark. Utöver det har utskottet beslutat om en extra kolsänka på 50 miljoner ton fossil koldioxid från så kallad carbon farming, där markförvaltare ska öka upptag och inlagring av kol genom olika jord- och skogsbruksmetoder.

– Miljöutskottets beslut erkänner inte hela klimatnyttan från skogen och den skogsbaserade värdekedjan. För att nå målen kan vi bli tvungna att minska uttaget från skogen, vilket innebär färre förnybara produkter som kan ersätta fossila alternativ. Vi hoppas på ett mer balanserat förslag när det blir dags för omröstning i EU-parlamentet. LULUCF-målen för 2030 borde baseras på den faktiska potentialen att öka kolsänkor, utan att det leder till minskad tillgång till förnybar råvara, säger Emma Berglund, talesperson för EU och internationella skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Miljöutskottet har också beslutat att avslå förslaget att slå samman utsläppen från skogs- och marksektorn med utsläppen från jordbruket.

– Det här är ett bra sätt att hålla uppe trycket på att minska utsläppen från jordbruket. Skogen ska inte behöva kompensera för fortsatta utsläpp i andra sektorer, säger Emma Berglund.

Utskottet vill utesluta flera skogliga restprodukter från Förnybartdirektivet

Mot bakgrund av kriget i Ukraina och en energikris framkallad av ett allvarligt beroende av fossila bränslen, presenterar miljöutskottet en omfattande utökning av hållbarhetskriterier och andra regler för bioenergi.

– Utan restprodukter från skogen blir det svårt att ersätta ryska fossila bränslen i alla sektorer. Skoglig biomassa ska självklart vara hållbar och användas effektivt. Detta kan uppnås utan detaljerade bestämmelser om skogsbruk eller om hur biomassa ska användas. EU:s institutioner bör fokusera på att utveckla bioekonomin som helhet med marknadsbaserade incitament och inte lägga extra begränsningar för bioenergi utöver befintliga hållbarhetskriterier, säger Mårten Larsson, ansvarig för bioenergifrågor på Skogsindustrierna.

EU-parlamentets miljöutskott föreslår att restprodukter från trakthyggesbruk inte ska räknas som hållbar bioenergi. Däremot görs ett undantag för trakthyggesbruk som bidrar till gynnsamma förhållanden i ekosystemet.

– Moderna trakthyggesmetoder har utvecklats med vetenskaplig metod och praktisk kunskap för att säkerställa föryngring och tillväxt i boreala skogar. I Sverige kombineras det med formellt och frivilligt skydd av biologisk mångfald och ekosystem. Vårt skogsbruk bidrar med klimatnytta som är dubbelt så stor som Sveriges totala utsläpp, samtidigt som förutsättningarna för biologisk mångfald blir allt bättre, säger Mårten Larsson.

Även om trakthyggesbruket skulle uppfylla hållbarhetskriterierna föreslår miljöutskottet ett bredare förbud mot alla restprodukter som kommer direkt från skogen och skogsbruket, så kallade primära skogsbränslen. Restprodukterna får inte räknas mot förnybartmålen eller ges statligt stöd.  

– Det innebär att avfall och restprodukter från allt skogsbruk går till spillo, tillsammans med årtionden av klimatarbete. Restprodukterna är redan en viktig källa till förnybar energi i delar av samhället där få andra alternativ finns. Det råder ingen tvekan, åtminstone inte hos IPCC eller EU kommissionens eget forskningsinstitut JRC, om att dessa restprodukter är en viktig lösning för klimat och energiförsörjning, säger Mårten Larsson.

Fortsatt tilldelning av utsläppsrätter till produktion med mycket biomassa

EU-parlamentets miljöutskott vill att de företag som till största del använder bioenergi i sin energiförsörjning fortsatt ska tilldelas utsläppsrätter. Det går emot kommissionens förslag om att införa en gräns på 95 procent för biomassa, som skulle innebära att de anläggningar som överskrider gränsen inte längre omfattas av utsläppshandeln.   

– Utskottet har fattat ett bra beslut. Att minska fossila utsläpp ska belönas. Föregångare som enbart använder biomassa i sin produktion bör fortsatt inkluderas i utsläppshandeln, förutsatt att deras produkt omfattas av ett riktmärke för hur många utsläppsrätter man kan få per producerad enhet. Biobränslen ska inte diskrimineras jämfört med andra teknologier som elektrifiering och vätgas, säger Johan Bruce, ansvarig för energifrågor på Skogsindustrierna.

Miljöutskottet håller fast vid principen att gratis tilldelning ska vara oberoende av produktionsprocessens karaktär, vilket Johan Bruce välkomnar.

– Det är viktigt att inte ta bort incitamenten att bli fossilfri genom att minska gratistilldelningen när en anläggning minskar utsläppen genom att byta bränsle eller teknik. Teknikneutrala riktmärken kommer att skapa rättvisa och mer lika villkor och påskynda klimatomställningen i industrin, avslutar Johan Bruce.