Parlamentets inspel till EU:s klimattullar

3 frågor till svenska EU-parlamentariker

Från vänster: Erik Bergkvist, Socialdemokraterna, Tomas Tobé, Moderaterna och Sara Skyttedal, Kristdemokraterna.

Från vänster: Emma Wiesner, Centerpartiet, Karin Karlsbro, Liberalerna och Jessica Stegrud, Sverigedemokraterna.

Bioenergi och biomassa ska inte klassas som koldioxidneutralt, enligt EU-parlamentet. Vi känner svenska parlamentariker på pulsen efter parlamentets inspel till EU:s kommande klimattullar.


Efter parlamentets inspel i förra veckan till kommissionens så kallade Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), eller klimattullar som det ofta kallas i Sverige, ställer vi tre frågor till sju svenska parlamentariker. Vi har fått svar från sex av dem. 
 
Frågorna kretsar kring den del av inspelet som rör biomassa och bioenergi, som parlamentet menar inte ska definieras som koldioxidneutralt. Parlamentet vill också att koldioxiden i biomassa och bioenergi ska prissättas. Därmed vill man införa en dubbelbokföring av koldioxidutsläpp från skogsbruket. Idag sker bokföringen i samband med skörden av biomassa, i enlighet med ett FN-protokoll.

Frågor:

  1. Hur ser du på att parlamentet vill att biomassa och bioenergi inte ska definieras som koldioxidneutralt i lagstiftningen för klimattullar?

  2. Tror du att detta kan få konsekvenser för synen på biomassa och bioenergi i andra delar av EU:s klimat- och energilagstiftningar, t.ex. EU ETS, LULUCF och Förnybartdirektivet?

  3. Hur röstade du om inspelet?

Erik Bergkvist, Socialdemokraterna:

  1. Att skogen och biprodukter från skogen inte klassas som koldioxidneutrala är olyckligt. Ett problem som jag tycker mig stöta på ofta inom EU är att EU-kommissionen och andra medlemsländer inte riktigt förstår det svenska skogsbruket. En stor del av min tid ägnas just åt att försöka förklara för andra länder att Sverige har ett långsiktigt hållbart skogsbruk och att det är en stor resurs i klimatomställningen.
  2. Ja, tyvärr så tror jag det. Så fort EU-kommissionen gör klassificeringar så är det många nya förslag som bygger vidare på dem. Men här tror jag att taxonomin är ett större hot mot det svenska skogsbruket. Om det nuvarande förslaget går igenom riskerar investeringar i skogen att inte klassas som hållbara, det skulle ha stor påverkan på riktigt. På sikt skulle det sannolikt minska investeringar i branschen och bromsa den utveckling som sker.
  3. Jag röstade emot att det inte ska klassas som koldioxidneutralt.

Tomas Tobé, Moderaterna:

  1. Jag anser att det är ett mycket olyckligt ställningstagande. Bioenergi är en viktig del i Sveriges klimatvänliga energimix. Därför är det oerhört förvånande att så många svenska europaparlamentariker valde att stödja betänkandet i slutändan.
  2. I värsta fall kan det bli så. Kommissionen har redan gått väldigt långt när det gäller både bioenergi och vattenkraft i den så kallade Taxonomin. Jag ser en stor risk för att parlamentets beslut kommer att ändra synen på bioenergi i exempelvis ETS-regelverket.    
  3. Alla europaparlamentariker från Moderaterna röstade nej till betänkandet i sin helhet. Vi var inte beredda att stödja ett förslag som riskerade att slå undan benen för svensk skogsindustri. 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna:

  1. Jag ser mycket alvarligt på att parlament inte vill att biomassa och -energi ska definieras som koldioxidneutralt. EU är inne i en destruktiv trend vad gäller synen på skogsbruket och bioenergin. Min tolkning är även att parlamentet vill sätta ett pris på koldioxid inbäddat i trä inom EU ETS. 
  2. Vi ser redan konsekvenserna av den negativa synen i till exempel taxonomin där man klart och tydligt går bortom de hållbarhetskriterier som finns i RED II. Att därtill signalera att parlamentet är för en dubbelräkning av till exempel bioenergin inom ETS skulle vara förödande för svensk klimatpolitik. 
  3. Jag har med stigande indignation följt voteringen på avstånd som en följd av min föräldraledighet. Kristdemokraterna representerades av min kollega David Lega som röstade nej, som en följd av skrivningarna om bioenergi.

Emma Wiesner, Centerpartiet

  1. Jag ser väldigt allvarligt på det, och arbetade för att det inte skulle gå igenom. Vi fick med oss stora delar av den liberala gruppen på att rösta emot skrivningen, men det räckte tyvärr inte. Det visar tydligt att vi behöver jobba ännu hårdare för att visa hur klimatsmart svensk bioekonomi är.
  2. Det är en hel del klimat- och energilagstiftning som ska revideras under den närmaste tiden, så det är helt klart oroväckande att den här åsikten finns i parlamentet. Men vi ska komma ihåg att detta är en punkt i en initiativrapport från parlamentet och inte lagstiftning. Skulle ändringar göras i LULUCF behöver hela rapporteringssystemet ändras, och det har jag svårt att se hända.
  3. Jag röstade självklart för att ta bort texten, eftersom jag anser att biomassa och -energi är koldioxidneutralt. Man ska dock komma ihåg att vi inte röstade om ett lagförslag, utan om ett inspel till kommissionen i deras arbete med att ta fram ett lagförslag - så ännu är inte striden förlorad.

Karin Karlsbro, Liberalerna

  1. För att denna mekanism ska kunna komma på plats är det en grundförutsättning att vi betraktar utsläpp som skett inom unionen på samma sätt som de som skett utanför unionen. I ljuset av detta är det tillägg som parlamentet, med mycket liten majoritet (339 för och 320 emot med 38 som avstod), valde att inkludera i resolutionen olyckligt. Vi kan inte behandla biomassa på ett sätt inom CBAM och ett annat inom ETS. Diskussioner om specifika energislag ligger inte inom ramen för denna mekanism och därför förväntar jag mig att kommissionen inte kommer hörsamma just denna del av parlamentets inspel. 
  2. Resultatet måste ses som en indikation om att det finns en stor del av parlamentet som vill ändra på den nuvarande synen på biomassa. Det kan självklart få inflytande på kommande lagstiftningar som faktiskt har till uppgift att reglera synen på koldioxidutsläpp inom unionen. Så jag ser detta som en påminnelse om att vi måste kraftsamla från nordiskt håll för att beskriva hur den nordiska skogsnäringen fungerar och vilken effekt på koldioxidnivåerna som den har. Det är ett arbete som vi i Europaparlamentet, regeringen och näringslivet måste göra tillsammans. 
  3. Jag och den liberala gruppen i Europaparlamentet, Renew Europe, röstade emot denna del av förslaget men för mekanismen som helhet. 

Jessica Stegrud, Sverigedemokraterna

  1. Frågan är komplex och det beror på om man behöver bryta ny mark för att producera mer biomassa samt huruvida man har fungerande återplantering eller inte. Man kan inte betrakta skogsbruk och produktion av biomassa som en belastning för miljön per definition. Därför är en sådan definition orimlig.
  2. Det återstår att se. EU borde ta ett steg tillbaka och låta respektive land hantera detta utifrån sina geografiska förutsättningar. Sverige har till exempel hög produktion av biomassa i kombination med välfungerande naturvård och det borde vara upp till oss själva att dra nytta av det.
  3. Vi röstade emot både ”klimattullar” och artikel 20. Eftersom konsekvensen blir ett väldigt komplext regelverk som ger upphov till både kostsam byråkrati och svepande handelshinder som inte träffar rätt. Ställningstagandet innebär dock inte att vi är entusiastiska till import av biodrivmedel.