2020 lanserades EU:s gröna giv, en mängd politiska processer sjösattes, blev försenade av Coronapandemins effekter, spetsades med ett skärpt klimatmål och kommer nu innebära ett fortsatt intensivt arbete för såväl politiker, deras tjänstemän och alla dess intressenter – däribland oss på Skogsindustrierna.
2020 fyllde Parisavtalet fem år. Genom att enas om ett klimatavtal förband sig världens länder att hålla den globala uppvärmningen under två grader och att sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Hur vi ska minska klimatutsläppen har därför fått stor uppmärksamhet i den offentliga debatten och varit föremål för olika lagstiftningsprocesser inom Sverige och EU. Ett tydligt exempel är EU-kommissionens tillväxtstrategi, ”Den gröna given”, som syftar till att EU inte ska ha några nettoutsläpp 2050, en ekonomisk tillväxt frikopplad från utsläpp och att inga människor ska lämnas utanför. Fokuset på klimatet och på en grön omställning och återhämtning genomsyrar just nu de flesta politikområden och lagstiftningsförslag. Många av dem får stor betydelse för skogsindustrin, vars värdekedjor spänner från skogsbruk, transporter och tillverkning av produkter till återvinning, forskning och utveckling.
Klimatfokuset innebär möjligheter för det hållbara skogsbruket, för förnybara produkter från skogen och för svensk ekonomi och utveckling på totalen, eftersom skogsnäringen är en landets viktigaste branscher. Det innebär samtidigt utmaningar. Brukande av skogen och bevarande av värdefull natur och biologisk mångfald måste gå hand i hand, det är skogsnäringens absoluta övertygelse och drivkraft i det dagliga arbetet. Likaså att ju mer aktivt vi brukar skogen desto större klimatnytta ger den, om vi samtidigt ersätter fossilbaserade produkter med biobaserade. I dagens politiska processer ser vi en olycklig slagsida mot bevarandeperspektivet. Detta skapar en osäkerhet inom skogsnäringen för hur Sverige och EU kommer låta vår bransch bidra framåt i klimatarbetet.
EU-kommissionen tillhör en av de aktörer som tycks ha anammat synen på skogen som enbart en lagringsplats för kol och att situationen för den biologiska mångfalden är dålig. Under 2020 har vi sett det i process efter process. Det är en begränsad och felaktig syn på skogens klimatnytta. Vi behöver fortsätta beskriva hur upptag och lagring av koldioxid i skog och produkter tillsammans med substitution bidrar till klimatet. Och också om hur dagens skogsbruk faktiskt bedrivs. Tillsammans med svenska politiker kommer vi därför behöva arbeta mer intensivt för att värna det svenska skogsbruket i olika EU-processer.
Sverige påverkas dagligen av beslut i EU, vilket också präglar det politiska arbetet. Det ställer krav på att Sverige är aktivt i de EU-sammanhang där skogens roll diskuteras. Det finns också frågor som måste hanteras nationellt. Hit hör självklart skogs- och klimatpolitiken, där vi har likartade utmaningar som de i EU, men också helt andra frågor som att säkra tillgången på fossilfri el till konkurrenskraftigt pris och att förbättra infrastrukturen för godstransporter. Varje länk i skogsnäringens värdekedja är viktig att värna och utveckla för att säkra tillväxten i en cirkulär bioekonomin och för att främja en hållbar utveckling.
Kanske blir du nyfiken på att veta vilka de viktigaste politiska frågorna för svensk skogsnäring är 2021. Då ska du inte missa den här listan!
