Referat från Forskningsagendans dag 2021

Den 13 januari 2021 gick Forskningsdagendans dag av stapeln för fjärde gången i ordningen, denna gång genomfördes konferensen digitalt. En handfull av dagens talare fanns på plats i Wallenbergsalen där Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör på Skogsindustrierna inledde med att välkomna de drygt 600 anmälda konferensdeltagarna.

Först ut på dagens agenda var Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman, som berättade om branschens potential och skogens betydelse för svensk ekonomi, hur forskningen ska ta branschen framåt och hon talade även om EU:s inflytande över medlemsländerna ur ett skogligt perspektiv.

  • Det händer mycket i Europa, det finns många beslut som tas som påverkar oss. Det finns en del i EU som enbart ser skogen som en kolsänka. I Sverige och Norden har vi enormt mycket skog och vi vet hur man brukar skogen hållbart. Ska vi klara omställningen till en bioekonomi måste vi fortsätta bruka skogen.

På frågan hur forskningen kan bidra till ett hållbart skogsbruk i Europa svarade Viveka Beckeman:

  • Vi har en hållbar råvara och en hållbar produkt men det finns mer vi kan göra. För att öka potentialen av vår fantastiska råvara måste vi dels hitta nya sätt att använda framförallt biprodukter och det finns även en potential att förbättra våra processer. För detta krävs det forskning.

Därefter klev Henrik Sjölund, vd och koncernchef för Holmen tillika ordförande för Skogsindustrierna, in på scen för att prata om konkurrenskraft, marknad och digitalisering.

Han började med att lyfta fram trender som påverkar och bolag ”som ställt traditionella värden på huvudet”, såsom Facebook, Google, Tesla och Amazon.

- Förnybarhetstrenden är den tydligaste trenden. Det investeras enormt med pengar i grön omställning och vi kan se att politikerna i Europa går i bräschen för det här, sade Henrik Sjölund och lyfte fram Green Deal som det mest ambitiösa programmet på området.

Green deal är en plan mot fossilfrihet, där både sol och vind, både på land och hav, och elnät är en del av lösningen. Man måste elektrifiera för att bli av med det fossila och många har insett att vätgas är viktigt för att klara det här, förklarade han vidare.  

  • Det kommer få stor påverkan på oss alla, det kommer förändra mycket av vårt liv och hur vi ska tänka, inte minst i vår industri. Det kommer påverka vår konkurrenskraft, därför måste vi se hur vi bäst skapar förädlingsvärde.

Även Göran Sandberg från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, deltog under dagen. Efter att ha gett en övergripande introduktion till själva verksamheten, gick han in på skogsindustrins betydelse, där stiftelsen enskilt valt att satsa 1.8 miljarder kronor under en 20 års period.

Om man även ser till de investeringar som görs inom forskning överlag är summan som tilldelas skogssektorn betydligt större än så – då uppgår summan de kommande 8 åren till 2,5 miljarder kronor.

Ett program som Göran Sandberg lyfte fram och som han hoppas ska intressera skogssektorn framöver är Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program. Satsningen görs gemensamt med svensk industri och har en budget på 6,5 miljarder kronor.

  • Här har vi ett tätt samarbete med ett 40-tal svenska företag, men tyvärr inga skogsbolag. Det hoppas jag verkligen vi kan få till i fortsättningen.

Göran Sandberg berättade även om programmet Datadriven Life Science där Wallenbergstiftelsen investerar tre miljarder kronor fördelat på fyra strategiskt viktiga områden. Två av dem, cell- och molekylärbiologi samt biodiversitet har stor relevans för den skogliga sektorn, påpekade han.

Bland företagspresentationerna var såväl SCA, Södra, BillerudKorsnäs, Stora Enso, Holmen, Sveaskog och Derome representerade.

Sara Starrsjö, industridoktorand och jobbar som forskningsingenjör på SCA, inledde med att berätta om sitt licentiatarbete som handlar om en ny typ av blekningssekvens av tissuemassa.

  • Behovet av ny blekningskunskap uppstod när SCA byggde upp en ny massafabrik vid Östrand utanför Timrå, när man 2018 startade upp en dubblerad kapacitet av blekt barrsulfatmassa.

Den massan skulle blekas med en ny typ av blekningssekvens där man kunde alternera mellan ECF- och TCF-blekning – där ECF är blekning med klordioxid och TCF utan, förklarade Sara Starrsjö vidare.

  • Det finns väldigt lite publicerade studier på den här blekningssekvensen, så mitt övergripande mål är att utforska och optimera denna nya typ av blekningssekvens.

BillerudKorsnäs representerades av Micael Ragnarsson som jobbar med produktinnovation med ansvar för projektportföljen och extern forskning.

Sedan 2012 har BillerudKorsnäs jobbat med att utmana konventionella förpackningar, där produktinnovation är en central del i arbetet att minska förpackningsmaterials inverkan på miljön. 

- Vi söker genombrottsteknologier som ger fibermaterial med egenskaper som barriär, fuktresistans och termoformbarhet. Produkterna ska öka användningsområdet för fibermaterial för att ersätta fler fossilbaserade material och på så sätt minska koldioxidutsläppen, sade han och tillade att det är en utmaning att utveckla helt nya material då uppskalning är kostsamt och det är svårt att värdera lönsamhet för att motivera investering innan man har skalat upp.

Under dagen presenterade även Anna Wiberg, programchef för BioInnovation, Skogforsk vd Charlotte Bengtsson och Magnus Hallberg, divisionschef för Bioekonomi och hälsa på RISE vad som är på gång inom de strategiska innovationsprogrammen och instituten.

Sett till den offentliga finansieringen deltog Margareta Groth från Vinnova, Klara Helstad från Energimyndigheten och Karin Perhans från Formas för att berätta om aktuella satsningar.

  • Innovation har aldrig varit viktigare och det är bråttom. Just nu står vi inför ett antal utmaningar där vi inte alltid vet hur vi ska göra och då behövs forskning och innovation, sade Margaretha Groth.

Vinnova har nyligen lagt om sin verksamhet till att omfatta 10 olika områden, där Hållbar industri är det enskilt största. Hållbar industri innehåller fyra delar: Klimatneutral och cirkulär industri, Resurseffektiva och resilienta värdekedjor, Global konkurrenskraft och En socialt hållbar industri.

  • Vi har sju strategiska innovationsprogram som vi räknar in i vårt hägn. Vi kommer också ha ett gäng internationella satsningar, såsom Forest Value, och vill också få svenska aktörer att bli mer framgångsrika i kommande ramprogram. Sedan har vi rivstartat med utlysningen för Uppskalning för en Hållbar industri, sade Margaretha Groth och uppmuntrade så många som möjligt att skicka in sina idéer.

Forskningsagendans dag avslutades med en paneldiskussion med moderator Torgny Persson, Viveka Beckeman och Henrik Sjölund på plats och Göran Sandberg och Margareta Groth, där de tillsammans spånade kring olika vägar framåt för att hur man bäst kan tillvarata den utvecklingspotential som finns inom processteknisk, skoglig och skogsindustriell forskning.