facebooktwittermail d

”Underskatta inte skogsnäringens klimatnytta”

Våra beräkningar tydliggör att den klimatnytta som skapas när trä ersätter fossila material är helt avgörande för att bedöma skogsnäringens totala klimatnytta. Det skriver Skogsindustriernas näringspolitiska chef Magnus Berg i en debattartikel.

Skogsindustrierna har kompletterat Skogsstyrelsens nyligen presenterade skogliga konsekvensanalys, SKA22, med egna klimatberäkningar, skriver Magnus Berg. FOTO: ANDERS GOOD/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Politikerna står inför ett viktigt vägval för skogens klimatnytta. Vill man styra mot att öka kolsänkan på kort sikt eller fokusera på långsiktiga klimatnytta?

Oavsett vilken väg politikerna slår in på är det viktigt att besluten är grundade på analyser av skogsnäringens totala klimatnytta, inklusive substitutionseffekten, när förnybara trämaterial ersätter fossilt.

Därför har Skogsindustrierna kompletterat Skogsstyrelsens nyligen presenterade skogliga konsekvensanalys, SKA22, med egna klimatberäkningar. Regeringsuppdraget till Skogsstyrelsen omfattade nämligen inte någon djupare analys av klimatpåverkan, men givet debatten om skogsnäringens klimatnytta finns det all anledning att bredda uppdraget inför framtida konsekvensanalyser.

Våra beräkningar tydliggör att den klimatnytta som skapas när trä ersätter fossila material är helt avgörande för att bedöma skogsnäringens totala klimatnytta.

SKA22 innehåller scenarier som visar vad som händer när olika strategier för skogsskötsel används i Sverige. Med god precision förutsägs för lång tid framåt både hur skogen utvecklas och hur mycket virke som uthålligt kommer att kunna avverkas.

I Skogsindustriernas analys ligger fokus på tre SKA22-scenarier:

1. Dagens skogsbruk. Detta scenario beskriver en fortsättning av brukandet med dagens åtgärder och omfattning.

2. Fokus mångfald. Jämfört med dagens skogsbruk höjs ambitionerna för att gynna biologisk mångfald, sociala värden, med mera.

3. Fokus tillväxt. Detta scenario syftar till att öka skogens tillväxt mer än i övriga scenarier.

I våra beräkningar hamnar klimatnyttan för Dagens skogsbruk mitt emellan de andra två scenarierna. I Fokus mångfald-scenariot ökar kolinbindningen i skogen på kort sikt, till följd av en minskad avverkningsnivå. Men på lång sikt, efter 20 år och framåt, är kolinbindningen större i Fokus tillväxt, där hög tillväxt och virkesuttag premieras.

Skillnaden i klimatnytta är stor mellan de två scenarierna – hela 40 miljoner ton koldioxid varje år, vilket är lika mycket som hela Sveriges territoriella klimatutsläpp.

Den största skillnaden i klimatpåverkan mellan Fokus tillväxt och Fokus mångfald beror på att hög tillväxt i skogen ger större mängd förnybar råvara som kan ersätta fossilt. Råvaror från skogen är helt enkelt centrala i den gröna omställningen.

Det är precis som Skogsstyrelsen skriver om SKA22: ”Sveriges skogstillstånd ger möjlighet till flera alternativa handlingsvägar. Det finns utrymme att samtidigt förbättra både produktion och miljö i skogen men det finns flera målkonflikter som kräver prioritering och medvetna beslut.” En långsiktigt hållbar skogspolitik måste naturligtvis ta hänsyn till klimatnyttan, men också väga in hänsyn till biologisk mångfald och ekonomi.

Med vår kompletterade analys av skogsnäringens klimatnytta vill vi bredda diskussionen och bidra till kloka vägval i skogspolitiken. Det är avgörande för Sverige som skogsland att vi tar välgrundade beslut, både i EU och här hemma.