Osäkerheten kring konsekvenserna av coronapandemin är omfattande. Det vi däremot med säkerhet vet är att konkurrensen om resurser kommer att hårdna och det gäller såväl kapital som klimatsatsningar och kompetensförsörjning. Därför ser vi behovet av en långsiktig och hållbar färdplan för att framtidssäkra industrinationen Sverige.
Internationella valutafonden IMF räknar med en nedgång i BNP i världsekonomin på minus 3 procent globalt. Det är en kraftig nedskrivning av den tillväxt på drygt 3 procent som valutafonden förutsåg så sent som i januari i år. I eurozonen räknar den med att BNP krymper med 7,5 procent – den ekonomiska krisen i coronapandemins spår har inte skådats sedan den stora depressionen på 1930-talet.
Globala värdekedjor har brutits. Att fordonsindustrin har stått stilla har inneburit att Sverige har gått miste om förädlingsvärden motsvarande 500 miljoner kronor – per dag. Dessutom har många underleverantörer inom en rad sektorer också drabbats hårt.
Vi inom svensk industri ser allvarligt på det ekonomiska läget såväl i Sverige som globalt. Osäkerheten är stor kring hur omfattande konsekvenserna blir, men med säkerhet vet vi att konkurrensen kommer att hårdna. Därför måste svenska företag fortsätta att producera ännu bättre produkter och tjänster än konkurrenterna och Sverige måste bli ett mer attraktivt land för investeringar. Det är grunden för vårt välstånd.
För att kunna få Sverige och EU på fötter behöver immunitetstester – som medicinsk expertis har efterlyst – snabbt komma på plats. Den testning som nu är under utbyggnad måste kvalitetssäkras och accepteras inom hela EU. Det är nödvändigt för industrin och för att den inre marknaden ska fungera redan på kort sikt.
För att dessutom ta oss stärkta ur krisen krävs fler och kraftfullare åtgärder. Vi ser därför behovet av en färdplan som tar sikte på det längre perspektivet, där det viktigaste är att:
•Sverige måste fortsätta stå upp för bibehållna hållbarhets- och klimatambitioner. FN:s 17 hållbarhetsmål och Parisavtalet är viktiga grunder i det globala samarbetet och blir centrala delar i vägen tillbaka efter coronakrisen.
•Sverige måste bli ännu mer attraktivt för industriella investeringar. För det krävs uttalade politiska visioner och därmed tydliga incitament för företagen att satsa på forskning och innovation här i Sverige, samtidigt som de statliga satsningarna på forskning och utveckling behöver öka. Effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser – inte minst när det gäller miljötillstånd – innebär också förbättrade förutsättningar för investeringar. Dessutom måste politiken också säkerställa tillgång till konkurrenskraftig energi och god infrastruktur.
•Sverige måste fortsätta värna frihandel och en väl fungerande inre marknad inom EU. EU är Sveriges viktigaste marknad. Coronakrisen har redan lett till att leverantörskedjor inom EU kapats, och att protektionistiska åtgärder införts. Vi uppmanar därför politiken att aktivt stärka mekanismerna för EU:s inre marknad.
•Företagens kompetensförsörjning kräver en sammanhållen politisk strategi. Arbetsmarknaden är i snabb förändring och industrin efterfrågar nya kunskaper. Industrin, utbildningsväsendet och politiken behöver möta detta tillsammans. Med strategiska insatser kan Sverige stärkas av investeringar i kunskap och fortbildning.
Med rätt åtgärder kan den svenska industrin, vars export i normala fall uppgår till 30 miljarder kronor per vecka, fortsätta vara en stabil och växande bas i den svenska ekonomin – också bortom coronapandemin. Vägen ur krisen måste vara att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen, ökade exportintäkter och därmed ett stärkt välstånd. Det är nu hög tid att framtidssäkra industrinationen Sverige.
Jonas Hagelqvist, vd IKEM – Innovations- och kemiindustrierna
Magnus Huss, förbundsdirektör och vvd IKEM – Innovations- och kemiindustrierna
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Bo-Erik Pers, Jernkontoret
Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna
Maria Sunér Fleming, vd SveMin
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
