- Vi ska låta marknaden ta hand om utvecklingen av det svenska skogsbruket och den svenska skogsindustrin. Vi politiker ska inte lägga oss i, sa jordbruksminister Eskil Erlandsson (C).
- Nej, vi kan inte överlåta skogsbrukets hela utveckling till marknaden. Det är en för stor risk. Hade inte staten gått in och räddat sågverken på 1930-talet så hade vi inte haft den industrin idag. Och se vilken roll EU:s jordbruksstöd har för utvecklingen av ett hållbart jordbruk, sa Lena Sommestad (S), före detta miljöminister.
Replikväxlingen skedde på Skogsindustriernas seminarium ”Guld och gröna skogar”, som var ett av politikerveckans mer välbesökta.
Moderatorn Stefan Edman, biolog och författare, inledde med att måla upp en mångfacetterad bild av den svenska skogen. En bild som spänner från att vara Sveriges viktigaste exportindustri och framtida leverantör av biobränsle, via vikten av att bevara biologisk mångfald, till att vara ett ”Losec ” för själen för varje svensk som tar en skogspromenad.
Grundfrågan i seminariet var: Räcker skogen till ökad efterfrågan på timmer, biobränsle och papper samt dessutom till skog för rekreation och för att bevara den biologiska mångfalden?
Den mest aktuella av dessa frågorna är, enligt deltagarna , den biologiska mångfalden. Lena Sommestad menar att det finns en risk att skogsindustrin och miljörörelsen hamnar på kollisionskurs om man inte hittar en gemensam syn på framtiden i den här frågan. Naturskyddsföreningen hävdar att skogsägarna avverkar skog i strid med certifieringsregler och miljöhänsyn.
- Jag är mer orolig för mångfalden än för klimatfrågan. Det saknas helt insikt om hur mångfalden eroderar. Uppemot 20 procent av skogen måste bevaras och skyddas i reservat för att rädda situationen, sa Svante Axelsson, chef för Naturskyddsföreningen.
Svantes synpunkt på behovet att bevara biologisk mångfald fick delvis medhåll av både Eskil Erlandsson och Lena Sommestad, även om båda politikerna försvarar den svenska modellen med stort mått av självreglering
- Vi kan eventuellt behöva skydda större arealer. Men jag tror det är ännu viktigare att skapa möjligheter för arterna att flytta sig i takt med hur klimatet förändras. Vi kan skapa gröna korridorer. Men vi behöver mer kunskap om effekterna av klimatförändringarna, ekosystemet och bruket av skog, sa Eskil Erlandsson.
- De rödgröna vill satsa 500 Mkr mer för att bevara den biologiska mångfalden. Bland annat genom att köpa mark. Vi har inte satt några nya arealmål för hur mycket skog som måste avsättas i reservat. Men jag tror vi måste hitta en bättre balans mellan mångfald och produktion. Balansen är viktigare än arealen, sa Lena Sommestad.
Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen lanserade en idé om en ”pappersavgift” för konsumenter för att köpa skog för avsättning i reservat för att skydda mångfalden.
- I så fall tycker jag det vore smartare med en plastavgift, replikerade Mårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna .
Seminariets andra stora fråga gällde hur mycket av skogen som ska användas till förnybar energi framöver. EU har satt tuffa mål om 20 procent förnybar energi om tio år. Bland annat Storbritannien har siktet inställt på att köpa skogsråvara från Sverige, Finland och Kanada för att omvandla till värme i så kallade kondensvärmeverk.
- Svensk skog ska inte brännas i brittiska värmeverk som bara har 30 procents verkningsgrad. Det måste vi kunna påverka med politik, sa Lena Sommestad.
- I princip tror jag inte att man behöver vara orolig för det. Värdet på den svenska skogen är och måste vara högre än att enbart brännas i Storbritannien, sa Eskil Erlandsson.
- Vi har satt som mål att producera 20 TWh mer skogsråvara till förnybar energi inom tio år. Det handlar bland annat om att bättre ta hand om stubbar, toppar och grenar, sa Mårten Larsson, Skogsindustrierna.