Pappersmassa

I Sverige tillverkar vi fyra olika typer av pappersmassa. Det är mekanisk massa, kemisk massa, returfiber och textilmassa.

Mekanisk massa

Mekanisk massa ger ett relativt svagt papper, som gulnar och avtar i styrka vid påverkan av ljus. De ger ett högt vedutbyte, men är elenergikrävande. De används till tidningspapper, journalpapper, vissa typer av kartong samt mjukpapper. Exempel på mekaniska massor är termomekanisk massa (TMP), kemitermomekanisk massa (CTMP), slipmassa och halvkemiska massa.

Kemisk massa

Kemisk massa ger ett starkt papper, som används till emballage, skriv- och tryckpapper samt mjukpapper. Massan kan blekas med bibehållen styrka och får då goda egenskaper för tryck. Vedslaget påverkar papperets egenskaper också. Barrved är långfibrig, vilket ger ett starkt papper. Lövved har kortare fibrer och ger papperet goda tryckegenskaper. Exempel på kemiska massor är sulfatmassa och sulfitmassa.

Returfibrer

Returfiber består av insamlat papper av olika kvaliteter, som först sorteras och befrias från oönskade material. För viss användning krävs avsvärtning, dvs tryckfärgen tas bort. Returfibrer används för tillverkning av tidningspapper, mjukpapper och vissa typer av kartong.

Textilmassa

Textilmassa av cellulosa, eller dissolvingmassa som det också kallas, är ett nygammalt teknikområde där marknaden nu växer snabbare än någonsin, främst inom tillverkning av viskostyger. I Sverige producerar Domsjö Fabriker och Södra Cell Mörrum textilmassa.

Dela med dig!