Hygget som tillflyktsort

En oas för Ortolansparven

Ortolansparv
Foto: Skogsindustrierna/iStock

Det moderna hygget är en variationsrik miljö som fungerar som tillflyktsort för hotade arter från det igenväxande jordbrukslandskapet. Dessa livsmiljöer bidrar till att bevara den biologiska mångfalden.

Begreppet kalhygge var under många år en träffande beskrivning av ett avverkningsområde, då man aktivt strävade efter att just avverka samtliga träd. Sedan ungefär 20 år tillbaka har denna beskrivning tappat i relevans efter införandet av den generella hänsynen, vilken medför att helt kala avverkningar idag är mycket sällsynta. Aktuella siffror från Skogsstyrelsen visar att det i snitt lämnas 8-10 procent av arealen i samband med slutavverkning hos de större skogsägarna, en siffra som är något lägre inom privatskogsbruket. I nordvästra Sverige lämnas i många fall betydligt mer hänsyn, som ett resultat av att skogen generellt sett är äldre och rikare på naturvärden.

Färre fåglar och fjärilar i jordbrukslandskapet

Länge har fokus inom naturvårdsforskningen legat på att förstå vilken effekt som den lämnade hänsynen har för hyggeskänsliga arters överlevnad. Begränsad forskning har dock bedrivits kring den kala föryngringsytan och dess potentiella nytta för arter knutna till öppna miljöer i andra delar av landskapet. Igenvuxen jordbruksmark i kombination med utvecklingen mot färre, stora och mer homogena brukningsenheter har visat sig ha stor påverkan på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet vars arter är beroende av öppna, av människan påverkade miljöer. Detta är en av de viktigaste anledningarna till att många fåglar och insekter har minskat drastiskt under efterkrigstiden.

Under det senaste decenniet har det dock kunnat konstateras att hotade arter i odlingslandskapet verkar kunna etablera sig på hyggesytor i skogslandskapet. Hyggen, särskilt med lämnad hänsyn, erbjuder en variationsrik miljö som påminner om en trädklädd betesmark med kvarlämnad underväxt, mindre trädgrupper samt kantzoner. Vidare är ofta tillgången till insekter särskilt hög på hygget under de första 5–10 åren, särskilt på bördiga hyggen med välutvecklad hyggesflora och tillgång till blottad mineraljord.

Bland fåglarna har man kunnat se att arter som minskat i odlingslandskapet såsom törnskata, buskskvätta, gulsparv, nattskärra, och trädlärka ofta förekommer på eller i närheten av hyggen. Den rödlistade arten ortolansparv är i princip helt beroende av hyggen för sin överlevnad i norra Sverige. I grunden är det den öppna, varierade miljön med god tillgång till insekter som lockar dessa arter.

Nya livsmiljöer

För vissa arter såsom törnskatan verkar det dessutom som att avsaknaden av boplundrande kråkfåglar är en stark anledning till varför arten klarar sig så bra på hyggen. De hyggeslevande populationerna av dessa arter kan i framtiden komma att spela en viktig roll som spridningskällor till nyskapade miljöer i odlingslandskapet, bland annat i samband med restaureringsåtgärder.

Utöver fåglar har fjärilar visat sig gynnas av hyggen. Nyligen har man i en studie från Östergötland kunnat konstatera att hyggen med rik hyggesflora visat sig hysa många arter av minskande dagfjärilar. Denna grupp av insekter är kraftigt missgynnade av den pågående igenväxningen i odlingslandskapet och är antagligen beroende av hyggen för sin långsiktiga överlevnad.

Även den kala delen av dagens föryngringsytor erbjuder alltså en tidigare dåligt uppmärksammad livsmiljö, ett sorts neohabitat, för en hotad del av den biologiska mångfalden, traditionellt knuten till odlingslandskapet.

Källor:

Clear-cuts in production forests: From matrix to neo-habitat for butterflies

Increased reproductive performance of Red-backed Shrikes Lanius collurio in forest clear-cuts