Miljöpartiet efterlyser beslut och handlingskraft för att ställa om till ett fossilfritt samhälle (Karin Svensson Smith och Göran Larsson, 4 januari). Det man pekar på som det område som är viktigast för omställning är transportsektorn som behöver bli både grönare och effektivare.

De största utmaningarna möter vi emellertid inte med kollektivtrafik och cykel, eftersom det inte minst är godstransporterna som måste ställas om.
Detta vet vi inom skogsindustrin som en av Sveriges allra största transportköpare. Vi är också en av de få branscher som tagit ett konkret eget åtagande för att minska dessa problem. Skogsindustrierna har som mål att minska sina utsläpp från transporter, med 20 procent till år 2020. Idag är vi en av de största användarna av lastbil, men också den största användare av tåg. Ca 25 procent av de inrikes lastbilstransporterna och ca 40 procent av järnvägstransporterna är skogsindustritransporter. Vår ambition är att öka användningen av järnväg ytterligare, men utan mer satsningar på infrastrukturen går det inte! Här är vi helt eniga med miljöpartiet.
Vi är däremot tveksamma till klimatnyttan med två av de förslag som miljöpartiet föreslår. Till att börja med Kilometerskatten. Förutom att denna skatt skulle vara förödande för svensk skogsnäring, kan man ifrågasätta om den är särskilt klimateffektiv. Statens Institut för Kommunikationsanalys (Sika), avfärdar exempelvis kilometerskatten som ett effektivt klimatstyrmedel, utan ser det som mer relevant att beskatta bränslet och bränsleförbrukningen för att minska utsläppen. Denna princip kan även näringslivet ställa upp på. Beskatta utsläppen, inte bilarna i sig. Sika är även tveksamma till att en kilometerskatt är samhällsekonomiskt lönsam. Man pekar på stora systemkostnader för att införa denna form av övervakning, och på risken att de faktiskt överstiger intäkterna.

För att finnas i klimatfronten bör regeringen även säga ja till höghastighetståg anser miljöpartiet. Detta är fel ansats. Regeringens utredare av höghastighetståg har själv fastslagit klimateffekterna av höghastighetståg är begränsade och osäkra. Vad vi vet om höghastighetståg däremot är att de skulle bli det största infrastrukturprojektet sedan järnvägsbyggnationen på 1800-talet, och kosta ca 124 miljarder kronor. Men även denna kostnadsuppskattning är osäker. Ledande trafikforskare ifrågasätter dessutom såväl samhällsnytta som miljönytta med höghastighetståg i Sverige.
Samtidigt dras den nuvarande järnvägen med en allvarlig kapacitetsbrist och stora investeringsbehov, inte minst för godstransporter. Här skulle stora miljövinster kunna nås med ganska små investeringar på ganska kort tid. De 417 miljarder som finns i regeringens infrastrukturplaner är redan idag otillräckliga och bör sist av allt gå till nya mastodontprojekt!

Det finns en mängd vägar att gå för att minska klimatpåverkan från trafiken, ett mål vi i industrin delar, och en kostnad som vi kommer att vara med och dela. Vi förstår att politikerna har olika ambitioner och olika förslag. Men vi har ett tydligt budskap: använd de effektivaste och minst kostsamma åtgärderna först!

Staffan Thonfors
Transportdirektör, Skogsindustrierna