Förpackningens roll för minskat matsvinn

En tredjedel av all mat som produceras årligen i världen går till spillo eller slängs. Det visar en studie från FN-organet Food and Agriculture Organization. Helén Williams, doktor i miljö- och energisystem vid Karlstad Universitet, forskar på vilken roll förpackningar kan ha för att minska matsvinnet.

Helen, hur stort klimatproblem är matsvinn?

– I en studie som FN släppte 2013 så visas vilken enorm påverkan matsvinnet har på klimatet. I studien listas de länder som har störst påverkan på klimatet och jämför matsvinnet med ett land. Kina hamnar på första plats som största klimatboven tätt följt av USA och på tredje plats hamnar matsvinnet.

Hur kan det vara så?

– Vi har en tendens att underskatta hur mycket resurser som behövs i vår matproduktion. Allt från konstgödsel, otroliga mängder vatten, transporter och förpackningar och så vidare. Kort sagt kan man säga att livsmedelsproduktion är mycket resurskrävande och har stor klimatpåverkan. En betydande faktor är ju att alla människor dagligen behöver äta  och det innebär stora kvantiteter livsmedel.

Hur kan vi minska svinnet?

– Svinnet ser olika ut beroende på vart i världen vi tittar. I fattigare länder slängs mycket mer mat i produktions-, distributions- och lagringsfasen, exempelvis på grund av bristande kylmöjligheter och förpackningsbrist. I rikare länder däremot slängs mat hos konsumenter eller på restauranger. Det finns med andra ord väldigt stort utrymme för förbättring och här kan förpackningen spela en stor roll.

Är det inte dåligt för klimatet med alla förpackningar?

– Den stora klimatboven är all mat som vi slänger och inte själva förpackningen. Vi har gjort ett antal forskningsstudier där vi har räknat på förpackningens klimatpåverkan kontra livsmedlets klimatpåverkan. Grovt räknat står förpackningar för cirka fem procent av klimatpåverkan medan maten står för 95 procent. Det är dock viktigt att förpackningarna återvinns för att få en lägre klimatpåverkan.

Okej, men hur kan förpackningen göra skillnad?

– Förpackningen ska framförallt skydda innehållet och sedan erbjuda olika funktioner för att minska matsvinn som exempelvis återförslutningsbarhet som gör att livsmedlet håller sig fräscht längre. Andra aspekter kan vara att skapa förpackningar som gör det lätt att dosera rätt, och att det är lätt att tömma ur förpackningen så att vi exempelvis får ut all yoghurt eller kräm ur varje paket.

Men även om man har en bra förpackning blir ju maten gammal?

– Förpackningsstorleken på mat är något vi verkligen behöver se över. Om du tittar i mataffären i dag så finns det mycket kilo- eller halvkilosförpackningar – men hur mycket behöver egentligen en barnfamilj eller ett singelhushåll? Om vi ser över hur mycket livsmedel som är rätt för konsumenternas behov kan vi sannolikt minska svinnet. Producenter bör förklara datummärkningen på förpackningen bättre så att inte så mycket slängs bara för att bäst-före-dag passerats.

Vilka material förespråkar du?

– För att gå mot ett mer hållbart samhälle, och en hållbar utveckling, behöver vi använda mer förnybara material. Vi måste också jobba effektivt med att få in materialen i ett cirkulärt system eftersom att miljöpåverkan reduceras när vi använder materialen flera gånger.

Finns det någon lösning du är extra förtjust i?

– Flera producenter som tidigare använde konservburkar för bönor och kikärtor har nu gått över till Tetrapaks  vätskekartong med aluminiumskikt. Andra spännande förpackningslösningar är plast av förnybar råvara och BillerudKorsnäs fiberflaskor. Att kunna använda förnybar fiber för att hålla vätska, det är riktigt häftigt!

Klimatduellen: livsmedel kontra förpackning

OST Vi jämför en stor ost och en portionsförpackad färdigskivad ost. Den stora ostbiten väger 750 gram och det går åt 6 gram plast till förpackningen. Den färdigskivade osten väger 150 gram och det går åt 11 gram plast till förpackningen. Per kilo ost betyder det 11 gånger mer plast till den skivade osten!

Vilken har störst klimatpåverkan?

– Om all ost äts upp så blir den stora biten naturligtvis bäst, men vi vet att så blir det ofta inte. Lite blir kvar på slutet, torkar och slängs och då är det inte lika självklart längre. Ost har en relativt hög klimatpåverkan och det räcker att vi slänger så lite som fyra gram, en halv ostskiva, för att den mindre ostförpackningen ska vara bättre för klimatet givet att vi materialåtervinner plasten och äter upp alla färdiga ostskivor.

BRÖD

Bröd har en lägre klimatpåverkan än ost, men vi slänger mer bröd än ost. En vanlig storlek på bröd är 700 gram och till den används 8 gram plast till förpackningen. Om vi i stället gör hälften så stora limpor för att passa småhushållen så går det åt 50 procent mer plast per kilo bröd.

Vad har störst klimatpåverkan, den lilla eller stora brödförpackningen?

– I våra studier räknar vi med att 30 procent bröd slängs. Om en tiondel av en skiva från den stora förpackningen slängs motsvarar det samma klimatpåverkan som de 50 procent mer plast som går åt till den halva brödlimpan förutsatt att plastförpackningen materialåtervinns. Med andra ord, om vi slänger en tiondel av en brödskiva från den stora förpackningen så är det bättre att köpa en mindre förpackning, äta upp allt bröd och materialåtervinna.

KÖTTFÄRS

I ett försök att göra en mindre miljöbelastande förpackning har tub till köttfärs lanserats. Den består av 6 gram material medan ett tråg består av 21 gram material.

Vad är bäst, tråg eller tub?

– Vid tömning av tuben så blir det en del köttfärs kvar, cirka fem gram. Köttfärsen som blir kvar har en större klimatpåverkan än det extra material som går åt till att göra tråget.

SALLAD

I ett samverkansprojekt för att minska matsvinn som Vinnova finansierat har vi tillsammans utvecklat nya förpackningslösningar för salsa, risgröt och sallad. För en vanlig salladspåse som innehåller 65 gram sallad går det åt 5,5 gram plast. En ny lösning är en duo-förpackning med två gånger 25 gram sallad. Till den går det åt 30 procent mer plast.

Vilken lösning är att föredra?

– Många av konsumenterna vi har intervjuat slängde stora mängder sallad så även här har vi räknat på 30 procent svinn. Det räcker att konsumenten slänger tre gram mindre plocksallad för att den nya duo-idén ska vara bättre ur klimatsynpunkt.

Källor

  • Williams Helén, Wikström Fredrik. Environmental Impact of Packaging and Food Losses in a Life Cycle Perspective: A Comparative Analysis of Five Food Items. Journal of Cleaner production 2011, 19(1): 43-48
  • Wikström Fredrik, Williams Helén, Govindarajan Venkatesh. 2016. The influence of packaging attributes on recycling and food waste behaviour - an environmental comparison of two packaging alternatives. Journal of cleaner production, 137: 895-902
  • FN studie från Food and Agriculture Organization of United Nations: Food wastage footprint Impacts on natural resources, 2013

Text: Emily Mankert