Vägslitageskatten - årets mest debatterade fråga

Illustration transport

Karolina Boholm, transportdirektör.

2016 har frågan om kilometerskatt, eller vägslitageskatt som den numera kallas, debatterats flitigt. Regeringen tillsatte 2015 en utredning och ett förslag i frågan väntas i februari 2017. Skogsindustrierna har hela tiden varit kritiska till vägslitageskatten eftersom den snarare beskattar avstånd än utsläpp. Under året har fler företag och organisationer anslutit sig till Skogsindustriernas kritiska linje.

Frågan om vägslitageskatten har varit aktuell ända sedan 2004 och Skogsindustriernas linje har varit tydlig från början: en vägslitageskatt blir en straffbeskattning av avstånd, något som kommer att drabba framför allt landsbygden där avstånden är stora. Skogsindustriernas beräkningar visar att en vägslitageskatt skulle innebära en miljard i ökade kostnader för skogsnäringen per år, om skatten blir 14 kronor per mil.

– Avstånd är en konkurrensnackdel för Sverige i allmänhet och för skogsnäringen i synnerhet. För den svenska skogsindustrin skulle skatten få negativa konsekvenser för just konkurrenskraften, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna.

Skogsindustrierna har arbetat aktivt med frågan ända sedan 2004 och har under det senaste året träffat utredarna och delgett dem sina ståndpunkter. Man har också samrått med experter i frågan och fört samtal med en rad riksdagspolitiker, främst i trafikutskottet. Och opinionen har börjat svänga. Bland andra LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson har ställt sig kritisk till en kilometerskatt baserad på avstånd.

Beslut om 74-tons lastbilar

Hösten 2016 fattade regeringen beslut om att tillåta lastbilar med en bruttovikt på 74 ton. Det är en framgång för Skogsindustrierna som länge arbetat för ett sådant beslut. En annan viktig fråga under året har varit att förbättra förutsättningarna för godstrafik på järnväg, med förbättrat underhåll och ökade möjligheter att köra längre och tyngre tåg.

– Det var mycket glädjande att regeringens infrastrukturproposition som kom i höstas har ett tydligt fokus på godstrafik och näringslivets behov av fungerande infrastruktur. I januari 2017 meddelade dessutom regeringen att de ska ta fram en godsstrategi, något Skogsindustrierna arbetat för i flera år, säger Karolina Boholm.

" En vägslitageskatt skulle få både direkta och indirekta konsekvenser av stora mått. För oss på Setra skulle skatten innebära en kostnad på cirka 35 miljoner kronor per år. En enorm summa som vi inte kan få täckning för någonstans. Det skulle i sin tur skada antalet arbetstillfällen på den landsbygd där råvaran finns och som Sverige vill utveckla. Vi vill givetvis arbeta hållbart och minska utsläppen av koldioxid, kunna utnyttja järnvägen mer till exempel. Men för att det ska låta sig göras måste vi ha ett bättre järnvägsnät. Saker måste göras i rätt ordning."

- Hannele Arvonen, vd och koncernchef Setra Group

Dela med dig!