EU behöver en ambitiös strategi för minskade utsläpp

Jordglob
Foto: Smilla Frykholm

EU behöver vässa sin strategi för att minska utsläppen av växthusgaser, för att bidra till FN:s klimatmål. Bland annat bör EU anta utmaningen att nå balans mellan utsläpp och upptag av växthusgaser och skapa incitament för en växande bioekonomi. Det betonar Skogsindustrierna i ett inspel till kommissionen.

Det krävs stora och snabba insatser för att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPPC i en rapport som släpps samma vecka som det är deadline för inspel till EU-kommissionens strategi för minskade utsläpp till 2050. Strategin förväntas vara klar till FN:s klimattoppmöte, COP24, som hålls i Katowice i december, och ska styra mot FN:s klimatmål. Skogsindustrierna har gjort ett antal inspel till EU-kommissionen.

– Förutom att lyfta fram vår förväntan att kommissionen går på det mest ambitiösa klimatmålet med balans mellan utsläpp och upptag av växthusgaser, efterfrågar vi en tydlig politisk vilja att skapa incitament för en växande biobaserad ekonomi som kan möta de globala utmaningarna vi står inför. Strategin måste peka ut ökade satsningar på innovation och teknisk utveckling för fler och smartare biobaserade produkter och lösningar, säger Anna Holmberg, Energidirektör på Skogsindustrierna.

– Som företrädare för en bransch som är en del av lösningen på klimatutmaningarna poängterar vi även möjligheterna med det hållbara brukandet av skogen, vikten av att ersätta fossilbaserade produkter med biobaserade och viktiga åtgärder för att få ner utsläppen från transportsektorn genom bland annat effektivisering och elektrifiering, fortsätter Anna.

Balans mellan utsläpp och upptag av växthusgaser är en målsättning som EU-kommissionen kommer behöva definiera. Skogsindustrierna förespråkar att EU anammar den definition som kallas nettonoll klimatutsläpp, som bland annat den svenska miljömålsberedningen ställer sig bakom.

EU antog sin nuvarande strategi för minskade utsläpp 2011. Den har sedan dess utgjort en viktig grund för unionens klimat- och energiarbete och bland annat haft stor påverkan på utformningen av handeln med utsläppsrätter (ETS) och regelverket för hur användningen av skog och mark ska bidra i klimatarbetet (LULUCF).