Skogsindustriernas prioriteringar med i infrastrukturplanen

Karolina Boholm, Transportdirektör på Skogsindustrierna
Foto: Björn Leijon/Skogsindustrierna

I regeringens nationella plan för infrastrukturinvesteringar för 2018–2029 finns flera av de åtgärder som Skogsindustrierna efterfrågat med. Samtidigt oroas Skogsindustrierna över brister i planen.

Regeringen har fattat beslut om en nationell plan för transportslagsövergripande infrastrukturinvesteringar för åren 2018 till 2029. Riksdagen har tidigare fastslagit ramarna om 622 miljarder kronor samt ytterligare 90 miljarder i avgifter och medfinansiering. Planen omfattar underhåll, drift och nyinvesteringar för väg, järnväg, cykel och sjö.

- Flera viktiga satsningar finns med, som införandet av vägnät för 74 tons lastbilar, en ny näringslivspott för järnvägsinvesteringar och åtgärder för att möjliggöra tyngre och längre tåg. Jag välkomnar också fler investeringar inom sjöfarten, åtgärder för lågtrafikerade banor, pott för trimnings- och miljöåtgärder och intensifierad dialog om infrastrukturens internationella kopplingar med grannländer, säger Karolina Boholm, Transportdirektör på Skogsindustrierna.

Införandet av 74 ton tar tid 

Samtidigt finns en del frågor i planen som oroar skogsindustrin. Utvecklingen av transportsystemet med införandet av 74 tons bilar, på ett vägnät kallat BK4, kommer att ta mycket lång tid. Skogsindustrierna vill att hela det statliga vägnätet görs tillgängligt för 74 tons lastbilar inom planperioden.

- I slutet av planperioden, år 2029, kommer BK4-vägnätet endast omfatta knappt hälften av vägnätet. Det är långt ifrån tillräckligt. Den svenska regeringen bör ta intryck av Finland där hela vägnätet i princip öppnades vid införandet 2013, säger Karolina Boholm.

Underhållsskulden växer

En annan fråga som oroar Skogsindustrierna är det försummade underhållet av vägar och järnvägar.
- Den beslutade planen kommer inte att leverera en infrastruktur i toppskick till 2029. Snarare kommer den leda till en växande underhållsskuld för vägar, där det lågtrafikerade vägnätet är särskilt utsatt. För järnväg kommer planen endast leda till att situationen för järnvägen inte försämras, enligt Trafikverkets utsago, säger Karolina Boholm.

Många åtgärder slutförs inte

Fler av de nya åtgärder som regeringen tillför planen, och som inte fanns med i Trafikverkets förslag, har en byggstart sent under planperioden. Det innebär att majoriteten av åtgärderna inte kommer att slutföras till 2029.

- Jag ser en överhängande risk att många projekt kommer startas utan att fullföljas. Investeringar i infrastrukturen begränsas inte bara av anslagens storlek utan också av bristen på personal. Regeringen tog själv upp kompetensförsörjningen som en brist när de presenterade planen, utan att föreslå hur det ska åtgärdas, säger Karolina Boholm.

Höghastighetståg gynnar inte godstrafik

Byggande av nya stambanor löser inte de problem vi idag ser för järnvägen, framhåller Karolina Boholm.

- Främst är det större fokus på underhåll som behövs för att få en tillförlitlig järnväg. Det finns få nyttor för godstrafiken med höghastighetståg, trots att det i debatten ofta framhålls att godstrafiken indirekt skulle gynnas. Störst klimatnytta åstadkommer vi om gods flyttar från vägar till järnväg och sjöfart, men då behövs andra åtgärder än höghastighetståg.

Till de åtgärder Karolina Boholm efterlyser hör underhåll, omlastningsterminaler, trimningsåtgärder, mötesspår och dubbelspår.

- Prislappen för att göra dessa åtgärder är dessutom betydligt lägre än de 200–300 miljarder som behövs för höghastighetsbanor.

Bioekonomin behöver utvecklad infrastruktur

Infrastruktur- och transportfrågor är en strategisk fråga för skogsindustrin. Skogsindustrin upphandlar logistiktjänster för drygt 25 miljarder årligen. Det rör intransporter av råvaror till fabrikerna samt uttransporter av cirka 25 miljoner ton färdiga varor till kunder i hela världen.

- Skogsindustrin vill utveckla bioekonomin. För att Sverige ska kunna bli världens första fossilfria välfärdsland behövs många produkter med biomassa som bas. Det förutsätter utvecklad infrastruktur för det lågtrafikerade vägnätet och på lågtrafikerade järnvägsbanor, säger Karolina Boholm.