Är det dags att byta ut miljömålen mot hållbarhetsmål?

Hört på seminariet

Ortolansparv
Foto: Skogsindustrierna/iStock

Den 27 april genomfördes ett seminarium om hållbart skogsbruk och Sveriges miljömålssystem. Det hölls med anledning av att sjätte utgåvan av Skogsindustriernas skrift Levande skogar getts ut, som är en uppföljning av det nationella miljömålet och branschens egna mål inom hållbart skogsbruk.

Seminariet fick en bred inflygning genom kulturgeograf Ulf Larsson föreläsning om människans förhållande till miljö och natur genom tiderna. Ulf menade att det svenska landskapet alltid har påverkats av människan. Därför borde vi en gång för alla göra upp med begrepp som kultur- och naturlandskap. Våra landskap är en kombination av både ock. Det finns ingen naturlig natur, framhöll Ulf. Han konstaterade att människans inställning till skogen har förändrats:

– Vid 1900-talets början var de flesta i Sverige sysselsatta i skogen och industrierna runt den. Idag har folk lämnat jobben inom skog och jordbruk, men de har även rent fysiskt flyttat från skogen. Det råder en distans mellan människor och de platser där man producerar mat och fibrer. De människor i staden som vurmar för skogen refererar till ett "söndags-landskap" med de sällsynta pärlorna. När vi pratar skog är det viktigt att ta in helheten och inte bara särintressena kultur och biologi, sa Ulf Larsson och fortsatte:

– Även politiken har distanserat sig från skogen. I början av 1900-talet skrevs det massor av politiska dokument om skogen. Nu har inte skogen nämnts i en regeringsförklaring sedan 1991. Däremot används andra begrepp som "de gröna näringarna" av politiker.

Från miljömål till hållbarhetsmål?

Annika Helker Lundström, regeringens nationella miljösamordnare, berättade om insikter efter snart 2,5 års arbete med näringslivets miljöarbete i miljömålssystemet. Den 30 juni ska arbetet slutredovisas för regeringen.

I möten med företag har Annika sett att de globala hållbarhetsmålen omhuldas av företagen eftersom man får med de tre benen – miljö, social och ekonomisk - hållbarhet. Samtidigt menade hon att vi fortsatt behöver konkreta nationella miljömål:

– Det finns anledning att ta tillvara det arbete som pågått de senaste 20 åren. Det är mitt kärnbudskap här idag, sa Annika Helker Lundström.

– För skogsnäringen är det viktigt att vi bygger in hållbarhetsperspektivet i framtida mål och att målen blir tydliga och konkreta – de ska kunna gå att nå och följa upp, svarade Linda Eriksson, Skogsindustrierna.

I uppföljningen av miljömålet Levande skogar konstateras att målet inte nås. Det skapar uppgivenhet i en bransch som varje dag gör stora insatser för miljö och hållbarhet.

– Det görs så mycket från näringen som inte går att länka mot de snäva miljömålen utan tar in hållbarhet från sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag anser måste avvägas mot varandra. Det är viktigt att synliggöra det som faktiskt görs. Därför behövs tydliga delmål som visar vad som har klarats av och vad som behöver göras närmast, sa Linda Eriksson.

Billerud Korsnäs – ett konkret exempel

Finalen på seminariet var Caroline Rothpfeffer, miljöchef inom skog på BillerudKorsnäs, konkreta redogörelse för företagets hållbarhetsarbete vid avverkning och nyplantering.

– Vi har jobbat så här i 25 år och kan se att det gett effekt. Mängden lövträd, äldre skog och död ved i våra skogar ökar, vilket är bra för den biologiska mångfalden, sa Caroline Rothpfeffer.

Hon värjde sig mot politisk klåfingrighet: – Detaljstyr oss inte. Det blir mer mångfald i de svenska skogarna om inte alla ska göra likadant.

Dela med dig!